De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en inblick och förstÄelse för hur smÄ barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns nÄgon skillnad mellan tvÄ förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde dÀrför att utföra vÄr studie pÄ en traditionell förskola samt pÄ en I ur och skur-förskola. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem Är gamla.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse av hur pedagoger i förskolan definierar och jobbar med barn med svÄrigheter i sociala samspel. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn intervjuer av tio förskollÀrare som arbetar med Äldrarna ett till sex Är.De huvudsakliga resultaten som framkommer Àr att pedagogerna definierar barn med svÄrigheter i sociala samspel frÀmst utifrÄn hur miljön pÄverkar men ocksÄ utifrÄn att barnet har svÄrigheter inom sig sjÀlv. De lyfter fram att barnet kan uppvisa ett utagerande eller inÄtvÀnt beteende dÀr det senare Àr lÀttare att missa. Förekomsten av barn med sociala samspelssvÄrigheter upplevs ha ökat genom Ären och det finns tre till fem barn i en barngrupp som har dessa svÄrigheter. De arbetssÀtt som nÀmns vara de mest effektiva med barn som har svÄrigheter i sitt sociala samspel Àr dels ett proaktivt arbetssÀtt dÀr miljöns betydelse och en nÀrvarande pedagog framhÀvs.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmÀrksammat för utveckling av interaktion hos tvÄ elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrÄn dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Syftet med detta arbete Àr att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas sÄ mycket om social kompetens idag vill jag dels fÄ det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat pÄ hur barnen förhÄller sig till varandra, om de visar hÀnsyn, lyssnar pÄ varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehÄller en jÀmförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nÀstan aldrig jobbar i grupp. Jag ser pÄ hur deras sÀtt att samarbeta skiljer sig Ät.

VÄrt informationstÀta samhÀlle, som Àr fullt av texter och bilder, stÀller krav pÄ oss medborgare bÄde i vÄrt privatliv och i vÄrt arbetsliv. Dessa samhÀlleliga krav innebÀr bland annat att det inte lÀngre Àr tillrÀckligt att kunna lÀsa och skriva olika texter. Begreppet ?text? har fÄtt en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis Àven bilder av olika slag.I förskolan och de tidigare Ären i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis lÀs- och skrivsvÄrigheter anvÀnds ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lÀgre Äldrarna Àr barns bilder en accepterad del av deras sprÄk.

Det vilar ett stort ansvar pÄ förskolan som verksamhet vad gÀller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begrÀnsa utifrÄn stereotypa könsroller beskrivs i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien Àr intressant att ta del av dÄ den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som Àr en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vÄr hjÀlp hade vi frÄgestÀllningarna Vilka intentioner har förskollÀrare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar nÀr det gÀller hjÀlp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor?Studien Àr kvalitativ.

I detta arbete har jag undersökt vilka erfarenheter fyra verksamma musiklÀrare pÄ grundskolans högstadium har av att jobba med ensemblespel i undervisningen. Syftet var att ta reda pÄ vilka erfarenheter de har av ensembleundervisning i allmÀnhet, samt vilka förutsÀttningar de anser att arbetsmetoden krÀver. Jag ville Àven veta hur informanterna sÄg pÄ skillnader i kunskapsnivÄer hos elever, hur detta pÄverkade undervisningen samt vilka metoder de anvÀnde för att anpassa undervisningen till alla elever. Resultatet jag har kommit fram till visar att de intervjuade lÀrarna har en positiv syn pÄ ensembleundervisning. Faktorer som styr undervisningen Àr styrdokument, gruppstorlekar, tidsramar, lokaler och utrustning.

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Motivation att lÀra tillsammans Àr rubrik pÄ min magisteruppsats, dÀr jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lÀra. HuvudfrÄgestÀllningen var om det var möjligt att stÀrka elevers lust att lÀra genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lÀrandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhÀllelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men Àven av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?Àkta gruppuppgifter? och samhÀlleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag anvÀnde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, nÀr dessa arbetade med gruppuppgifter inom omrÄdet samband.

Jag ville undersöka om man kan anvÀnda en PowerPoint som lÀromedel för att elever ska fÄ kunskap om och förstÄ vikten av kÀllkritik. Jag ville fÄ svar pÄ hur eleverna resonerar nÀr de hittar kontrasterade kÀllor som berÀttar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag ocksÄ fÄ veta hur jag som pedagog kan underlÀtta inlÀrning av kÀllkritik med hjÀlp av en historia frÄn svunnen tid som krÀver förklaring inom omrÄden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svÀlt och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet frÄn Älder 16 - 18 Är som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. DÀrefter genomfördes en diskussion om inlÀrning, kÀllkritik, lÀroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jÀmförelse. Att fÄ elever sjÀlva kÀnna ett behov av att ifrÄgasÀtta kÀllor Àr starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehÄller mÄnga teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala Àmneskunskaper i kÀllkritik utan det Àr i samspel i diskussioner med lÀrare och klasskamrater dÀr eleverna kan nÀrma sig ett flertal av olika kurser och mÄl.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvÄrigheter, med sÀrskilt fokus pÄ begreppet brÄk. Jag redogör för bÄde forskares och lÀrares uppfattningar om vad matematiksvÄrigheter Àr och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svÄrigheter med matematik. Det framkommer att det Àr ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas sÄ olika. Orsakerna till matematiksvÄrigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska sÄ vÀl som pedagogiska. För att underlÀtta matematikinlÀrningen för elever med matematiksvÄrigheter menar forskarna att man bör lÄta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik.