Studien handlar om samspel mellan pedagog och barn i förskolan. Fokus ligger pÄ konflikter. Syftet med studien Àr att söka förstÄelse för hur samspelet mellan pedagog och barn i förskolan fungerar och vad som hÀnder vid uppkomst av konflikter. Rolltagande och pedagogernas engagemang Àr ocksÄ nÄgot som kommer att undersökas. Metoder som anvÀnds Àr observationer av samspel i vissa rum och situationer (hall, matsituation och samling) dÀr jag studerat vilka slags konflikter som uppstÄr och om det Àr samma typ av konflikter som uppkommer i alla tre situationer.

FörÀldraskapet innebÀr en stor livsförÀndring och medför bÄde positiva och negativa upplevelser. Det Àr viktigt att förÀldrar och barn fÄr ett fungerande samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande samspel har konsekvenser för barnets utveckling men Àven för hela familjen. Nyblivna förÀldrar befinner sig i en sÄrbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd frÄn omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

VÄrt examensarbete grundar sig pÄ en undersökning om hur elever upplever rasten pÄ skolgÄrden. I vÄr litteratur har vi behandlat olika faktorer pÄ skolgÄrden som Àr viktiga för att eleverna ska fÄ en rast som tillfredstÀller deras olika behov. Vi har jÀmfört tvÄ skolor som ligger i nÄgorlunda lika omrÄden och dÀr eleverna har likartade kulturer och sociala bakgrunder. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer och gjort observationer. Av de elever som medverkat under intervjuerna gÄr tio barn i en förstaklass pÄ den ena skolan och tolv barn i en tvÄ- trea pÄ den andra skolan.

BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig pÄ SÀljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sÀtter krav pÄ en likvÀrdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andrasprÄksinlÀrning, interaktion och samspel i klassrummet och anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdÀmnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan anvÀndas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andrasprÄk i Ärskurs tvÄ och tre.MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Den har inslag av etnografin som fokuserar pÄ den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar pÄ att optimera en verksamhet.

BAKGRUND:LÀxlÀsning och framgÄngsrika skolresultat hÀnger ihop och handlar om framgÄngsrika relationer som barn och elever kan uppnÄ i ett samspel med sin omgivning.ModersmÄlets anvÀndning parallellt med förstasprÄket har enligt forskning visat sig vara betydelsefullt för barnets andrasprÄksinlÀrning. Pedagogerna och förÀldrarna Àr nyckelpersoner till elevernas framgÄng i bÄde sprÄkutvecklingen och de resultat som de uppnÄr i skolan.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger bedömer att deras barn elever/utnyttjar sitt modersmÄl under lÀxlÀsning.METOD: Metoden som valdes för denna studie Àr av kvalitativ art med intervjuer som redskap. Studien fokuserar pÄ urvalsgruppernas uppfattningar om hur barn och elever utnyttjar sitt modersmÄl vid lÀxlÀsning.RESULTAT:Resultatet som framkom i studien visade att barnen/eleverna utnyttjade enbart sitt modersmÄlvid lÀxlÀsning utan förstasprÄket kompletterade andrasprÄket och vice versa..

Denna studie behandlar ungdomars upplevelser av det sociala samspelet i skolmiljön. I dagens svenska samhÀllsdiskussion och i svenska medier framförs bristen av ordning och uppförande, trakasserier mellan elever, vÄld mot lÀrare och lÀrares brist pÄ handlingsmöjligheter. Samtidigt visar en rapport frÄn skolverket att Ätta av tio grundskolelever upplever att lÀrare och elever bemöter varandra med respekt. Regeringen har presenterat nya förslag till ÄtgÀrder mot denna oordning, exempelvis skriftliga ordningsomdömen i betyget.VÄrt syfte har varit att undersöka ungdomars uppfattningar av hur det Àr i skolan, hur de förklarar och förstÄr relationer och interaktioner mellan olika aktörer samt deras tankar kring vad som skapar en god skolmiljö. Undersökningen har bedrivits utifrÄn en kvalitativ metod med fokusgrupper som undersökningsverktyg.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsÀttningar pedagogerna skapar för barnens lÀrande och vilka mönster som framtrÀder i dessa samspelshandlingar. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar för lÀrandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn sociokulturell teori med sÀrskild förankring kring barns lÀrande. Studien genomfördes pÄ en förskola med barn i Äldrarna 3-5 Är samt med tre medverkande pedagoger.

Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva och fÄ en djupare förstÄelse i vilka metoder ensemblelÀrare pÄ estetprogrammet, inriktning musik, anvÀnder för att skapa ett lÀrande som frÀmjar samspelet mellan instrumentalister och sÄngare. För vÄr undersökning har vi valt att intervjua fem verksamma ensemblelÀrare pÄ tre olika estetgymnasium fördelade pÄ tre kommuner, tvÄ i Norrbotten och ett i VÀsterbotten. Vi planerade Àven att observera en vardera av ensemblelÀrarnas lektioner innan intervjun Àgde rum. Observationerna nedtecknades med en observationstabell. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ord för ord för att sedan sammanstÀllas.

Syfte: Syftet med studien Àr att pÄvisa avgörande förutsÀttningar i lÀrmiljön för att elever medautismspektrumtillstÄnd, AST, skall kunna utveckla sina matematiska förmÄgor. Den empiriska undersökningen avser att besvara syftet utifrÄn fem frÄgestÀllningar; vad en rik lÀrmiljö innebÀr; vilka förmÄgor anses svÄra att utveckla; hur undervisningen organiseras sÄ att förmÄgor kan utvecklas; hur miljö och undervisning anpassas och om personalens kompetens pÄverkar valet av arbetssÀtt. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt ur etnografisk inspirerad ansats dÀr analysen och slutsatser dras utifrÄn insamlad data som anskaffat genom deltagande i verksamheterna. Materialet har kopplats till litteratur och teorier för att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningar. Interaktionen och samspel mellan elever och mellan elever och lÀrare har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Examensarbetets övergripande syfte Àr att mot bakgrund av litteratur inom omrÄdet studera erfarna pedagogers förhÄllningssÀtt i barngrupper i allmÀnhet samt med barn som har svÄrigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lÄng erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelÀgna om att nÄ pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn pÄ sin roll i detta samspel. Resultatet visar pÄ att pedagogerna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar ocksÄ pÄ vikten av att vara medveten om sitt förhÄllningssÀtt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta lÄngsiktigt.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.