Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen pÄ fritidshemmet. Genom vÄrt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes pÄ ett fritidshem med elever frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tvÄ. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade pÄ elevernas intresse och önskemÄl. För att analysera verksamheten anvÀnde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjÀlpte oss att fÄ fram viktig information för vidare arbete.

Denna studies syfte Àr att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollÀrare sker i en boklÀsningsaktivitet med höglÀsning för en grupp barn jÀmfört med nÀr musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestÄende av 8-10 treÄringar, fick en djupare förstÄelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att fÄ en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jÀmförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar pÄ att det uppstÄr ett samspel mellan förskollÀrare och barn och barn sinsemellan nÀr drama och musik tillförs boklÀsningen. Samspelet sker alltifrÄn en envÀgskommunikation, dÀr förskollÀraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, dÀr barnen förde samtalet och förskollÀraren var en handledare för att hjÀlpa barnen.Slutsatsen av studien Àr att förskollÀrarna bör anvÀnda sig av drama och musik vid bearbetning av boklÀsning för att bl.a.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Vad som Àr en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation Àr en kunskapsom lÀrare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lÀrare elevrelationen om vi lÀrare inte möter upp vÄra elever via IKT. Dagens ungdomar har vÀxt upp i envÀrld dÀr mobiltelefoner, datorer och internet ger stÀndiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation Àr den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nÀsta generation,nu finns det Àven en ny arena för denna kunskapsöverföring och det Àr IKT. VÄrt syfte Àr att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lÀrare. Samtelevens erfarenhet av relationen nÀr kommunikationen via IKT sker mellan lÀrare elev ur ettelevperspektiv.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda pÄ hur elever tÀnker och lÀr nÀr de löser olika matematikuppgifter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgÄ frÄn elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tÀnker och lÀr. Ett resultat av min undersökning Àr att elevens sociala samspel med andra elever och lÀrare har stor betydelse för elevens lÀrande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp Žden nÀrmaste utvecklingszonenŽ..

BVC-sjuksköterskor i Sverige trĂ€ffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsĂ„r, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att frĂ€mja hĂ€lsa och förebygga ohĂ€lsa. Arbetet med att frĂ€mja hĂ€lsa kan pĂ„börjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Bristande samspel mellan förĂ€ldrar och barn under spĂ€dbarnstiden kan leda till bestĂ„ende negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbete för att underlĂ€tta trygg anknytning och gott samspel mellan spĂ€dbarn och förĂ€ldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Syftet med denna studie Àr att belysa pedagogers syn pÄ samspel i förskolan, samt vilka arbetssÀtt pedagoger tillÀmpar för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare samt en specialpedagog, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundlÀggande för barns lÀrande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssÀtt för att frÀmja samspel för barn som Àr utanför, och de arbetssÀtt som pedagogerna föresprÄkar Àr tydligt fÀrgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssÀtt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssÀtt som frÀmjar samspel för barn som Àr utanför, dÀr pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.