SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet ska kĂ€nna studiemotivation. Genom att göra tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor, har vi fĂ„tt en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vĂ„r studie visar att kommunikation och samspel mellan lĂ€rare och elever Ă€r central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna Ă€r att lĂ€rarna Ă€r engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga pĂ„ en nivĂ„ som innebĂ€r utmaningar i nivĂ„ med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmĂ„ga att vara lyhörd inför elevernas signaler Ă€r viktiga egenskaper hos lĂ€rare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lĂ€rarna har en central roll dĂ„ det gĂ€ller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som anvÀnds pÄ ett vardagligt och avspÀnt sÀtt. Men det finns lite forskning i Sverige pÄ omrÄdet och frÄgan Àr om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebÀr samspel i grupp för individen? Syftet Àr att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr med en fenomenologisk forskningsansats, dÀr individernas upplevelse av fenomenet stÄr i fokus.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

- Tatta ni inenntinn? Utbrister Alex frustrerat till sina klasskamrater under en av vÄra observationer. Alex har som flera andra elever pÄ skolan vi valde att göra vÄr undersökning pÄ funktionsnedsÀttningen sprÄkstörning vilket kan leda till att han har svÄrt att förstÄ och göra sig förstÄdd i kommunikativa situationer. Syftet med studien Àr att belysa samspelet mellan tolv barn med och utan sprÄkstörning i Äldrarna sju - elva Är för att fÄ syn pÄ vad som kÀnnetecknar dialogen mellan barnen i detta samspel med avseende pÄ sprÄket som ett socialt redskap. För att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor valde vi att göra videoobservationer av ett samspel mellan barn med och utan sprÄkstörning.

Teknologin har en central del i vÄra liv, som skall sannolikt vara lika sjÀlvklar i framtidens skola dÀrför finner vi intresset i Àmnet. Studiens syfte Àr att undersöka hur en verksam pedagog anvÀnder Tragetonmetoden, Att skriva sig till lÀsning i Ärskurs tvÄ. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna nÀr de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.

Vi som blivande förskollÀrare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver fÄ ta del av olika redskap som skapar en förstÄelse och hjÀlper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen fÄr lÀra sig uttrycka sig och ta hÀnsyn till andra samt reda ut situationer sjÀlva. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vÄr studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen pÄverkas av andra och omgivningen.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Det hÀr Àr en studie gjord pÄ en smÄbarnsavdelning dÀr det gÄr nio barn och arbetar tvÄ pedagoger. Studiens syfte Àr att studera hur smÄ barn, 1-2 Är, kommunicerar i samspel med varandra och sin omgivning i förskolans miljö.Studiens tillvÀgagÄngssÀtt Àr en kvalitativ undersökning genom deltagande observation med fÀltanteckningar. Den tidigare forskning tenderar att i huvudsak studera antingen verbal kommunikation eller samspel, medan min studie in bÄda aspekterna.Det som framkommit i studien Àr att pedagogen och omgivningens inverkan Àr stor för smÄ barns verbala utveckling och deras möjligheter att kunna samspela med andra. Men Àven att det verbala inte alltid behöver vara enda sÀttet att kommunicera och förstÄ varandra. Barnen pÄ avdelningen hade ett eget sprÄk som kom att visa sig vÀldigt effektivt mellan dem.

Studien avser att spegla tvÄ lÀrares dagliga verksamhet pÄ tvÄ kommunala grundskolor. Den ena lÀraren har varit yrkesverksam i över trettio Är, den andra i ett Är. Syftet Àr att titta nÀrmare pÄ lÀrarnas arbete med utgÄngspunkt i samspel, sprÄkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. UtifrÄn syftet har frÄgestÀllningar skapats. TvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, anvÀnds för att söka svar pÄ studiens frÄgestÀllningar. Resultatet av vÄr studie visar pÄ tydliga skillnader i lÀrarnas sÀtt att undervisa.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

The purpose of this paper is to bring a British mural painting that originated in England in the 1920?s into the limelight and introduce it to the Swedish public. The mural was commissioned by Tate Gallery, currently known as Tate Britain. The work of art was designed for a semi-public space as a decoration in the Refreshment Room of the gallery, located in the basement where there was little natural light. The artist, a young British man named Rex Whistler, was transformed from being a student at an art school into a celebrated professional artist by this piece of art.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.