Sökresultat:
436 Uppsatser om Revisorers tankemönster och förändringsbenägenhet - Sida 2 av 30
Piller och pengar - en studie om mental lojalitetsbenägenhet på en avreglerad apoteksmarknad
Ma?nga forskare konstaterar att den lojala kunden a?r den ba?sta kunden. Fo?r fo?retag idag a?r det da?rmed viktigt att identifiera vad det a?r som skapar lojalitet hos kunderna. Lojalitetsbegreppet a?r ma?ngsidigt, och sa?rskiljs ofta genom konstaterandet att det a?r en skillnad pa? att agera och ka?nna sig lojal.
HSB och husha?llsna?ra tja?nster : utveckling av tja?nster
De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.
Revisorers uppfattningar om ett strukturellt arbetssätt
Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är revisorersuppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna använder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på revisorermed olika erfarenhet..
Sociala fotspår på Internet: Jag vet vad du gjorde... just nu
Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.
Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?
G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.
Kommunikativa handlingsmönster i enskild sångundervisning : observationsstudie av tre sångpedagoger på gymnasiets estetiska program
Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.
En datadriven Play- och online video-marknad : SVT Plays mo?jligheter till sto?rre utnyttjande av data
Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.
Revisorers benägenhet att lämna orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar: kopplingar till demografiska faktorer
SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall.
Stöld på arbetsplatsen. En kvantitativ studie av stöld som begås av anställda utifrån Situationella handlingsteorin.
Den aktuella studien underso?ker sto?ld som bega?s av ansta?llda utifra?n en kriminologisk teori som integrerar individuella och kontextuella faktorer ? Situationella handlingsteorin. Syftet med studien a?r att testa huruvida denna teori utgo?r en la?mplig fo?rklaringsmodell fo?r sto?ld som bega?s av ansta?llda inom den svenska cafe?- och restaurangbranschen samt detalj- och partihandeln. Studien a?mnar a?ven underso?ka om individers sto?ldbena?genhet skiljer sig a?t pa? respektive utanfo?r arbetsplatsen.
Attityd till skatt - En kvantitativ analys av individens attityd till att undvika skatt, b?de utifr?n regelr?tta och lagbrytande scenarion
Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som
p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i
hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra
handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat
politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till
skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen
genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till
analysen bestod 78 deltagare.
Värdering till verkligt värde : Påverkan på revisorers arbete
SammanfattningDatum                              2012-05-30Nivå                                   Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare                         Oscar Fager, Linda SvenssonHandledare                       Esbjörn SegelodTitel                                   Värdering till verkligt värde ? Påverkan på revisorers arbeteNyckelord                         Verkligt värde, IFRS, RevisorProblemformulering   Hur har utvecklingen mot att värdering till verkligt värde används i fler värderingssituationer påverkat svenska revisorers arbete?Syfte                               Denna magisteruppsats syftar till att undersöka om värdering av tillgångar till verkligt värde påverkat svenska revisorers arbete. Om så är fallet ska uppsatsen även beskriva på vilket sätt revisorers arbete har förändrats.Metod                                För att uppnå studiens syfte samlades data in genom en litteraturstudie där tonvikt lades på den diskussion som förts kring värdering till verkligt värde. För att kunna besvara vår frågeställning intervjuades totalt sex revisorer från fyra olika revisionsbyråer i Sverige. Den information vi fick genom intervjuerna sammanställdes och ställdes i förhållande till vår referensram och utmynnade i studiens slutsatser.Resultat                             Värdering till verkligt värde har påverkat revisorernas arbete på så vis att specialister används i alltfler fall vid granskningen av de verkliga värdena.
Innebörden av en värdeskapande tredje part : Åskådarkonsumtion i dataspelsbranschen
Fo?ra?ndrade konsumtionsmo?nster som ga?r fo?retagen fo?rbi kan i la?ngden visa sig o?desdigert och det a?r da?rfo?r viktigt att identifiera dessa fo?ra?ndringar och analysera vad de inneba?r fo?r de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmo?nster va?xt fram da?r ma?nniskor i allt sto?rre utstra?ckning intar en a?ska?darroll ista?llet fo?r att sja?lva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare va?rlden o?ver och har bo?rjat fa? en betydande roll inom dataspelsbranschen.
Automatiserad uppsättning av distribuerade system i molnet för mjukvarutestning
Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.
M?nster och Tapetgrupper: Klassifiering av de 17 kristallografiska grupperna i tv? dimensioner
F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn?
detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p?
geometriska argument.
Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att
unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster.
Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation
och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av
isometrier.
Konflikthantering i blivande uniform: Personlighetens inverkan p? polisstudenters konflikthanteringsstrategier
Effektiv konflikthantering ?r en central del av polisyrket, d?r b?de
yrkesm?ssiga krav och personliga egenskaper p?verkar hur konflikter uppfattas och
hanteras. Tidigare forskning ger st?d ?t att personlighetsdrag kan ha en inverkan p?
konflikthanteringsstrategier. I denna explorativa studie unders?ktes sambandet
mellan personlighetsdrag, med fokus p? samvetsgrannhet, och preferenser f?r
konflikthanteringsstrategier hos svenska polisstudenter.