Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling. Det är också viktigt att ej ha en övertro på det arbete som planerare kan åstadkomma då samhället i övrigt har gott om aktörer som vill påverka den fysiska strukturen.

Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1) Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.

Översvämningar har potentialen att göra stora skador på sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhället och antalet översvämningar har ökat i Sverige på senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bättre inför naturkrafter som översvämningar på grund av att ekosystemen utvecklats under långa tidsperioder och är anpassade till föränderliga förhållanden, till skillnad från människans urbana miljöer. Naturens system är resilienta. Människan har sedan tidigare hanterat översvämningar genom att försöka stänga vattnet ute från bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen ändrats till att låta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvämningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angeläget vid planering och stadsutveckling.

Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet. Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000.

The industrial sector accounts for a large share of greenhouse gas emissions. To reduce its negative impact on the environment is crucial in the quest for a sustainable future. In discussions of the industrial sector's impact on the environment guidelines have been highlighted as a tool to assist the industries in their efforts to change the relationship between the consumption of energy and production. This by improving energy efficiency and a shift to the best available technology. During the past 30 years the steel industry has reduced its energy consumption per ton of steel produced by 50 percent.

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i städerna ökar. Detta göratt ytkrävande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskärnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutåt och några av dem har lokaliserat sig i Härryda. De två kommunerna har olika förutsättningarvad gäller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig åt.ProblemdiskussionStudier inom området tar ofta näringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frågan är det viktigt att studera deras del i processen. Det är intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur städerna på grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.

Problemfomulering: Ystad, som är beläget längs Skånes sydkust, har länge varit utsatt för kusterosion. När det blåser över Östersjön genereras vågor som orsakar uppspolning och direkt erosion av klitterna på stranden. Ett av de mest utsatta områdena är Ystads Sandskog, beläget öster om Ystads centrum. Här karakteriseras strandprofilen av en relativt kort strand med klitter som skyddar den låglänta bakomliggande terrängen. Vid en eventuell framtida klimatförändring med högre vågor och vattenstånd riskerar den redan utsatta kuststräckan att drabbas ännu hårdare.

Hållbar turism är ett högaktuellt ämne som berör alla involverade aktörer inom turism. Konceptet kan tillämpas på alla geografiska nivåer och det grundläggande syftet är att minimera turismens negativa effekter samt att maximera dess positiva effekter. Sedan ?Brundtlandrapporten? har begreppen hållbar utveckling och hållbar turism behandlats i en stor mängd litteratur samt varit föremål för många diskussioner och debatter. Trots detta är båda begreppen och många av dess definitioner komplexa, otydliga och svåra att operationalisera.

Ägg och kycklingproduktionen i industriländerna har genomgått en stor förändring under de senaste 75 åren. Dagens specialiserade raser är långt ifrån de frigående flockarna med höns som förr fanns på gårdarna. Denna förändring var lyckad för producenterna och mattillgången för ländernas befolkning ökade (Tarver, 1986). Men det blev även negativa följder av den intensifierade produktionen, en av dem är djurvälfärdsproblem (SCAHAW, 2000). Den röda djungelhönan Gallus gallus är generellt ansedd som ursprunget till de domesticerade hönsen Gallus gallus domesticus (West & Zhou, 1989; Siegel et al., 1992; Yamashita et al., 1994).

Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt från Dahls kriterier för demokrati, analysera huruvida Region Halland som organisation kan betraktas som demokratisk. En analysmodell grundad på Dahls polyarkikriterier omgjorda till påståenden om Region Halland har använts för att uppnå syftet. Påståendena är fattade utifrån frågeställningarna: 1) Är befattningshavarna i Region Halland valda i fria och opartiska val, där lika rösträtt råder? 2) Finns ett effektivt deltagande hos medborgarna i Region Halland? 3) Har medborgaren i Region Halland möjligheten till att alltid ha sista ordet, dvs. har medborgarna kontroll över dagordningen? 4) Värderar beslutsfattarna sitt beslut utifrån det som medborgarna önskar? 5) Råder ett allomfattande medborgarskap i Region Halland? Resultatet av analysen är att tre av fem uppställda påståenden är korrekt uppfyllda.

Dagens globaliserade samhälle illustrerar människans levnadsmönster, där fysiska avstånd inte längre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gällande transporter och förflyttning. Trots detta är det personliga mötet viktigare än någonsin. Att det personliga mötet blivit en så central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och två av dem som behandlas i uppsatsen är mässor och kongresser.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Detta examensarbete handlar om hur Åstorp, en mindre ort i nordvästra Skåne kan utveckla sin identitet och attraktivitet som Söderåsstaden. Syftet med examensarbetet är att undersöka, försöka förstå och med fokus på gestaltning ge förslag på utveckling av en mindre centralorts problematik med identitet och fortsatt utveckling i en konkurrensutsatt region. Åstorp är ett relativt ungt samhälle som byggdes upp i samband med järnvägens etablering 1875. Åstorp är en liten inlandskommun med knappt 15 000 invånare beläggen mitt i det expansiva, nordvästra hörnet av Skåne. Kommunens centralort ligger alldeles intill Söderåsens nordvästra spets och har ett unikt läge tack vare järnvägsstationen med Pågatåg och den intilliggande naturen. Dock är kopplingen till Söderåsen otydlig och kommunen har en ambition att stärka denna. Kommunens vision för 2020 är: Åstorp ? Söderåsstaden där människor och företag möts och växer.