Urban Sprawl och Dagens Stadsbyggnadstrender - en fallstudie av Kungsbacka

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer. Los Angeles är det vanligaste exemplet i litteraturen. Även fast de mest uppenbara exemplen av fenomenet hittas i USA är samma utveckling tydlig även i Europa. Trots att orsakerna till Urban Sprawl är olika i USA och Europa menar många forskare att det utgör det största hotet mot den traditionella europeiska staden. I Sverige är Värmdö ett av de tydligaste exemplen av Urban Sprawl. Det är Sveriges snabbast växande kommun, folkmängden förutspås att dubblas inom tjugo år. Likheterna med Kungsbackas utveckling är slående. Arbetets analys av Kungsbacka kommun leder till slutsatsen att Urban Sprawl har skett i Kungsbacka. Det är dock inte den vanliga typen av Urban Sprawl där en stads befolkning sprids ut från stadskärnan. Istället kan det kallas för ett fritidshussprawl. Ett fritidshussprawl innebär kortfattat att kommunen från början var en plats dit många lockades att bygga sina fritidshus. Det var då själva sprawl-utvecklingen skedde. Kommunen har därefter inte sprawlat utan fritidshusområdena har förtätats med vanliga hus. Bebyggelsens utbredning har inte ökat. Men i slutändan har ändå utvecklingen lett till samma konsekvenser som typiska sprawlade städer runtom i världen lider av: långa transportavstånd, högt bilberoende och brist på offentliga miljöer. En annan fråga som ställs i detta arbete är vad kommunen gör idag? Hur ser de på sin glesa bebyggelsestruktur? Vad har de för bebyggelsestrategier idag och kan dessa härledas till några av dagens gällande stadsbyggnadstrender? För att ta reda på detta beskrivs först ett antal av de stadsbyggnadstrender som dominerar i västvärlden idag: den hållbara staden, den täta staden, den flerkärniga staden, blandstaden, New Urbanism och Smart Growth. Gemensamt för dessa trender är att de alla förespråkar förtätning. De ställer sig alla negativa till utvecklingen som lett till många av dagens sprawlade städer. Genom olika metoder och principer förespråkar många av trenderna en återgång till den traditionella europeiska staden. Alla stadsbyggnadsdebattörer håller dock inte med utan framhåller olika brister i dessa idéer. I arbetets analys av Kungsbackas bebyggelsestrategier och byggnadsprojekt är det tydligt att kommunen sätter stor tilltro till lösningarna som dessa trender säger sig erbjuda. Det har skett en skiftning i hur kommunen planerar. Kommunens glesa struktur beror till viss del på en väldigt tillåtande planering under lång tid. Det är först på senare tid som kommunen har börjat utnyttja sitt planmonopol till fullo. Hittills har de flesta som flyttat till kommunen hamnat i villaområdena utanför staden. Nu vill man vända den utvecklingen. Majoriteten av alla nybyggnation ska ske i staden. Staden ska växa till en tät och blandad stad, allt enligt idealen som dagens stadsbyggnadstrender förespråkar. Huruvida målet med ?en stad för alla? och ?rikt stadsliv? har uppnåtts kan diskuteras. Kommunens ambition med att förhindra ytterligare sprawl är dock tydlig.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta