?Kycklingracet?
en utredning om produktion, försäljning och konsumtion av ägg och kyckling i Sverige
Ägg och kycklingproduktionen i industriländerna har genomgått en stor förändring under de senaste 75 åren. Dagens specialiserade raser är långt ifrån de frigående flockarna med höns som förr fanns på gårdarna. Denna förändring var lyckad för producenterna och mattillgången för ländernas befolkning ökade (Tarver, 1986). Men det blev även negativa följder av den intensifierade produktionen, en av dem är djurvälfärdsproblem (SCAHAW, 2000). Den röda djungelhönan Gallus gallus är generellt ansedd som ursprunget till de domesticerade hönsen Gallus gallus domesticus (West & Zhou, 1989; Siegel et al., 1992; Yamashita et al., 1994). Höns lämpar sig bra för uppfödning och domesticering eftersom de är mycket anpassningsbara med hur de lever och vad de lever av (Appleby et al., 1992). Domesticering leder bland annat till att djurens sociala beteende och inbyggda vaksamhet förändras (Craig, 1981). Förändringen i djurens beteende leder inte till att nya beteenden tillkommer eller gamla försvinner, däremot förändras hur ofta och i vilken intensitet som beteendena utförs (Hale, 1962).De vilt levande djungelhönsen är sociala djur som lever i grupper med 1-2 tuppar och 4-10 hönor (Appleby et al., 1992). Höns har en rad olika komfortbeteenden som bevisat är av betydelse för dem. Exempel på dessa är att sandbada, putsa sig, sträcka ut hals och ben, gäspa och inte minst att flaxa med vingarna (Nicol, 1987; van Rooijen, 2005). De senaste 50 årens avel för hög produktion har lett till att medeltalet på djurens produktionskapacitet ökat med 80 % men denna ökning har även lett till bieffekter på djurens beteende, fysik och hälsa (Rauw et al., 1998). De raser som idag används inom fjäderfäbranschen är strikt avlade för hög äggavkastning eller köttansättning. Eftersom foder är en så stor kostnad för bönderna har även de flesta avelsprogram utvecklats utifrån att djuren ska producera så mycket som möjligt, på så lite foder som möjligt (Luiting, 1990). Idag har man fått fram snabbväxande slaktkycklingshybrider som, på en mindre mängd foder, uppnår en kroppsvikt på 1600 gram när de är 35 dagar gamla (Anon, 2000). Deras föräldrar måste utfodras restriktivt för att de inte ska växa för fort då en kraftig viktökning kan leda till immunologiska problem (Han & Smyth, 1972; O'Sullivan et al., 1991; Hocking et al., 1996) likväl som en ökad dödlighet orsakad av skelettproblem och hjärtproblem (Katanbaf et al., 1989; Savory et al., 1993; Hocking, 1999).Enligt Svensk Fågel finns slaktkycklinguppfödarna från Mälardalen och söderut i landet, för att avståndet till slakteriföretagen inte ska bli ohållbart. Storleken på besättningarna varierar mellan 20 000 till 120 000 slaktkycklingar per omgång och varje år beräknas uppfödarna föda upp drygt sju omgångar.Antalet värphönsbesättningar i Sverige var år 2007, 4245 stycken, medelantalet höns per besättning var 1255. Enligt Schultz (Pers. komm. 4 april 2009), VD för Branschorganisationen Svenska Ägg, är konsumenternas val av ägg komplicerat. Hon menar att det är inte bara en faktor som avgör vilka ägg en viss person köper, utan valen styrs av kunskap, intresse, värderingar och inte minst av priset. Hon skriver även att ägg toppar listan över de livsmedel som konsumenterna helst vill att de ska vara producerade i Sverige och med regional eller lokal anknytning.