Lova guld eller gröna skogar - En översyn av av motstridigheter inom riksintressesystemet med fokus på värdefulla ämnen eller material
Fysisk planeringSpatial planning - regional planningHållbar utvecklingSustainability - strategic planningRiksintresseRiksintressesystemetMineralnäringGruvaBearbetningskoncessionBergsstatenSguVärdefulla ämnenRennäringRenskötselFysisk riksplaneringHushållningsbestämmelserPåtaglig skada7 § 3 kap. mb3 kap. 7§ mb7 § mb10 § mbStekenjokkRönnbäcken
Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med
särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material.
Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar
kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån
samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer
intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt
med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och
70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange
långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det
skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och
bevarandevärda kvaliteter hanteras. Arbetet med att utarbeta riktlinjer skulle
inbegripa staten, länsstyrelserna och kommunerna vilka skulle föra en dialog
med planer, utredningar och riktlinjer. Arbetet utmynnade i en lagreglering av
riktlinjerna som blev hushållningsbestämmelserna i naturresurslagen, NRL. NRL
angav skydd för verksamhetsanknutna och geografiskt anknutna riksintressen.
Under 90-talet infördes riksintressena i MB. De har kritiserats för att brista
i tillämpningen och att systemet inte är anpassat till dagens situation.
Regeringen har därför startat en utredning med uppdraget att se över
riksintressena.
De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit governancelitteratur som
beskriver hur förskjutningar i samhällsstyrningen sker genom samverkan mellan
privata och offentliga aktörer. Även plan- och miljöparadigmen som företräder
expertkunskap och kommunikation som sätt att ta fram rätt beslut. I studien
görs en fallstudie på två koncessionsansökningar (ansökningar om att få bedriva
gruvverksamhet), Rönnbäcken och Stekenjokk, där båda fall berör en konflikt
mellan framför allt rennäringen och mineralnäringen. En kvalitativ
innehållsanalys används med hjälp av analyskategorier från
governancelitteraturen för att ställa upp och studera beslutsdokumenten kring
ärendena.
Analysen av de två fall som studerats visar att en viss förskjutning i samhälls-
styrningen skett där privata aktörer initierar processen att utpeka
riksintressen för värdefulla ämnen eller material. I övrigt är processen dock
centralt styrd med statliga myndigheter som fattar beslut om att peka ut
riksintressen och bevilja eller avslå bearbetningskoncession för
gruvetableringar. Inom ramen för paradigmen konstateras också att olika
instanser i processen tar beslut inom de olika tankemönstren vilket får
effekten att beslut grundas på olika kriterier.
Utifrån studiens frågeställningar konstateras att konflikter råder och kommer
bl.a. till uttryck genom att aktörer bedömer påtaglig skada olika.
Riksintressesystemet har en tydlig ärendegång hos statliga myndigheter för
prövningen av koncessioner, men skiljer sig åt mellan ärendena. Effekten av att
bevarande- och exploateringsintressen ligger under samma paragraf, riskerar att
skapa samma problem som fanns vid riksplaneringens tillkomst där
bevarandeintressen inte tillmättes något skydd mot exploateringsintressen. Till
slut dras slutsatsen att intentionerna inte följs eftersom regeringen i ett
ärende beviljat en gruvetablering trots att gruvan anses som kortsiktig
markanvändning. Långsiktighet och bevarandeintressen skulle i intentionerna ges
starkare skydd, men i ena fallet är det trots allt tydligt att den ekonomiska
betydelsen av fyndigheten inom riksintresset för värdefulla ämnen eller
material väger tyngre än andra riksintressena inom området.