Den demokratiska regionen
en administrativ och demokratisk förändring i Halland
Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt från Dahls kriterier för demokrati, analysera huruvida Region Halland som organisation kan betraktas som demokratisk. En analysmodell grundad på Dahls polyarkikriterier omgjorda till påståenden om Region Halland har använts för att uppnå syftet. Påståendena är fattade utifrån frågeställningarna: 1) Är befattningshavarna i Region Halland valda i fria och opartiska val, där lika rösträtt råder? 2) Finns ett effektivt deltagande hos medborgarna i Region Halland? 3) Har medborgaren i Region Halland möjligheten till att alltid ha sista ordet, dvs. har medborgarna kontroll över dagordningen? 4) Värderar beslutsfattarna sitt beslut utifrån det som medborgarna önskar? 5) Råder ett allomfattande medborgarskap i Region Halland? Resultatet av analysen är att tre av fem uppställda påståenden är korrekt uppfyllda. Det tredje påståendet om att medborgarna skall ha kontrollen över dagordningen hävdar jag inte uppfylls i Region Halland, eftersom ledamöterna i regionfullmäktige inte är direktvalda och medborgarna har då inte denna möjlighet till sista ordet som Dahl kräver. Men möjligheten till att bestämma vad som skall upp på dagordningen har hallänningarna, vilket finns stadgat i lag. Medborgarna kan alltså påverka dagordningen, men de har inte den slutliga kontrollen över dagordningen och påståendet stämmer inte. För det fjärde kriteriet är mitt resultat kanske, då jag finner det svårt att bevisa att beslutsfattarna verkligen fattar beslut utifrån medborgarnas önskemål. Detta eftersom Region Halland bara existerat i ett halvår och det inte finns några direkta beslut som stöder eller motsäger punkten. De andra tre påståendena är korrekt uppfyllda och det finns inte mycket att kritisera där då man utgår från Dahls kriterier. Det första påståendet uppfylls då, valen i Halland är regelbundna och utbytningen av de folkvalda sker i fredliga val, vilket är något Dahl kräver. Det råder lika rösträtt i allmänna och fria val i Halland. Det andra påståendet, effektivt medborgardeltagande, är uppfyllt enligt Dahls uppställda kriterier. Medborgarna i Region Halland har en yttrande-, tryck- och församlingsfrihet och då även tillgång till alternativa informationskällor, vilket ligger som grund för att det effektiva deltagandet skall kunna uppfyllas. Insynen i regionstyrelsen för även småpartier, förekomsten av många små lokala partier samt det höga valdeltagandet talar alla sitt tydliga språk för att Region Halland klart uppfyller det andra kriteriet. Det femte påståendet, är Region Hallands medlemskapet allomfattande? Utifrån Dahls kriterier så, ja det är det. Det finns stadgat vem som är medlem i regionen och att alla skall behandlas lika. Vilket stämmer överens med Dahls kriterier för ett allomfattande medborgarskap, då alla vuxna betraktas som medborgare. Jag anser att det finns mycket att kritisera i främst Dahls teori och hävdar att han inte tagit hänsyn till alla tänkbara scenarion. Varför är inte barn och ungdomar medlemmar av regionen? Ska ett medborgarskap få kallas allomfattande om det inte är omfattar alla? En andra aspekt jag ifrågasätter med Dahls teori, är att han hävdar att det är fullt demokratiskt med indirekta val till regionfullmäktige i Region Halland. Regionfullmäktige är ett beslutande organ och borde vara direktvalt av folket. Jag anser att med en indirekt vald fullmäktige kommer besluten längre från medborgarna, vilket gör medborgarna mindre delaktiga och Region Halland medborgarnas inflytande minskas. Frågan jag ställde, om det var inte var självklart att Region Halland var demokratiskt, har nu fått sitt svar. Svaret är att det inte är så självklart som man kan tänkas tro. Demokratin kan aldrig fulländas, men den kan hela tiden utvecklas och bli mer och mer demokratisk. Denna uppsats visar vilka aspekter Region Halland kan utvecklas på i sin strävan att bli mer demokratiskt.