Vege stationssamhälle - om att bygga levande samhällen i en marknadsanpassad planering
Fysisk planeringSpatial planning - communicationsSpatial planning - social planningSpatial planning - regional planningStationssamhälleFysisk planeringSocial hållbarhetMarknadsanpassad planering
Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan
Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är
stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege.
Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för
fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall
komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget
för stationen inte blir stort nog.
Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk
planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med
välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning.
Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av
marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart. Det blivit svårare
för kommuner att planera samhällen, då byggföretagens kortsiktiga
vinstintressen är det som ibland får styra.
Syftet med denna studie är att beskriva hur den marknadsanpassade planeringen
har påverkat småhusbyggandet under 2000-talet, särskilt i mindre orter. För att
sedan med utgångspunkt från detta studera hur man kan göra Vege till ett
levande stationssamhälle där tåget är det primära transportmedlet.
I studien framkommer att det skett en ökning av eget ägda bostäder och en
minskning av hyresrätter. I Sverige är det dyrt med nybyggnation och detta
drabbbar främst unga och mindre bemedlade. Byggbranschen utgår ofta från en
stereotyp familjesammansättning trots att singelhushållen ökar i Sverige.
Nybyggnationen i mindre orter domineras av småhus. Problemet är att detta har
skapat glesare städer. Det attraktiva boendet anses antingen vara en lägenhet i
ett centralt läge i en storstad eller i ett eget hus nära naturen där bilen gör
att man har stor frihet.
I studien framkommer det som viktigt att politiker och tjänstemän står enade
kring visionen för Vege och att de står fast vid den när de skall locka
byggherrarna att vara en del av projektet.
För att det skall vara attraktivt att investera i Vege kan kommunen luta sig
mot en slags synergieffekt av det som gör området attraktivt, närheten till
vattnet, naturområden och stationen. I dagens samhälle styrs valet av
bostadsort mer av vilken livskvalitet orten kan erbjuda. Detta kan vara ett
argument för att satsa på att bygga ett levande samhälle i Vege, och ett
motargument till en villamatta av gruppbyggda småhus. De mjuka värdena är
centrala för ortens framgång.
Dessa mjuka värden består dels av Vege som en ort med stor social och fysisk
mångfald. För att uppnå detta måste man göra det attraktivt för olika typer av
människor att bosätta sig i Vege. Det skall därför finnas både små och stora
bostäder med olika planlösningar, varierande prisklasser och olika typer av
upplåtelseformer. För att uppnå en mångfald i bebyggelsen måste man använda
många olika byggherrar och många olika arkitekter.
Vege skall bjuda in människor i det offentliga rummet genom att utgå från en
mänsklig skala. Levande städer skapas av en tät struktur, en rimlig
befolkningstäthet, acceptabla gång- och cykelavstånd och av goda kvaliteter i
det offentliga rummet.