Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Underso?kningen tog avstamp i att den svenska bostadsmarknaden pa?visar grundla?ggande strukturella problem samtidigt som svenska fastighetsfo?retag uppvisar goda ekonomiska resultat. Fo?r att angripa det o?vergripande problemet genomfo?rdes en fallstudie da?r syftet var att skapa en djupare fo?rsta?else fo?r hur ett framsta?ende fastighetsbolag fo?rha?ller sig till olika intressenter. Underso?kningen avser att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar:-  Hur fo?rha?ller sig Fastighetsfo?retaget till olika intressenter pa? bostadsmarknaden?-  Hur kan fo?rha?llningssa?ttet fo?rsta?s utifra?n ett teoretiskt perspektiv? Fo?r att na? fram till ett resultat anva?ndes fyra teorier fo?r att analysera underso?kningens data som ha?rstammar fra?n intervjuer och fo?retagets senaste a?rsredovisning.

Denna uppsats a?r en studie av hur teckenspra?kiga tar del av det dagliga nyhetsflo?det. Syftet med studien a?r att underso?ka vad teckenspra?kiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram fo?r teckenspra?kiga. Studiens fra?gesta?llningar a?r:Hur uppfylls teckenspra?kigas behov av nyheter idag?Tar de teckenspra?kiga del av nyheterna fra?n Nyhetstecken?Vilken betydelse har public service fo?r teckenspra?kiga?Hur o?nskar teckenspra?kiga att nyhetsutbudet utformades?Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspra?kigas behov ur ettdemokratiperspektiv?Att kunna ta del av den samha?llsinformation som finns a?r en viktig del i ett demokratiskt samha?lle.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.