Sökresultat:
236 Uppsatser om Norrbottens län - Sida 11 av 16
?Det handlar om att vÄga?: en intervjustudie om hur
förskollÀrare anvÀnder dans och drama i förskolan
VÄrt syfte med studien var att beskriva hur förskollÀrare anvÀnder dans och drama för att frÀmja barns lÀrande. Vi ville Àven nÄ djupare i detta syfte med tre forskningsfrÄgor som var att nÄ förskollÀrarnas intentioner med att anvÀnda sig av dans och drama, finna orsaker till varför dans och drama förekommer i olika utstrÀckningar samt vilket lÀrande förskollÀrarna ansÄg finnas i dans och drama. UtifrÄn detta valde vi som metod att utföra kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare som var verksamma i en kommun i Norrbottens lÀn. Studiens resultat visade att förskollÀrarna fann mÄnga fördelar i dans och drama för att frÀmja barns lÀrande, frÀmst utifrÄn ett syfte med Àmnena som medel för att nÄ ett lÀrande i ett annat Àmne. Resultatet visade Àven att förskollÀrarna sÄg en nÀra koppling mellan de tvÄ Àmnena som undersöktes samt att osÀkerheten de kÀnner i utövandet av Àmnena har stor betydelse huruvida uttrycksformerna anvÀnds eller inte.
Nöta in kunskap eller göra nÄgonting pÄ riktigt?: En studie om elevers upplevelser av lÀxa och lÀrandeteorierna som formar den
Studiens utgÄngspunkt Àr att vi, i egenskap av lÀrarstuderande, tycker att lÀxan Àr osynliggjord i lÀrarutbildningen och styrdokument samt att den pÄgÄende samhÀllsdebatten om lÀxa Àr felriktad. Det finns anledning att förmoda att lÀxan Àr bÀrare av sÄvÀl utbildningshistoria, traditioner och lÀrandeteorier. Syftet med den hÀr studien Àr sÄledes att analysera vilka lÀrandeteorier som synliggörs i de upplevelser och uppfattningar som elever i skolÄr 5 ger uttryck för, dÄ de talar om lÀxor. Studiens empiriska material har samlats in genom tvÄ kvalitativa gruppintervjuer med tre elever i vardera grupp frÄn tvÄ skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet av studien visar att eleverna definierar begreppet lÀxa som arbete som ska utföras i hemmet.
Gallringens pÄverkan pÄ lönsamheten i fjÀllnÀra skog i norra Sverige
Generellt har gallring blivit mer och mer lönsamt och markÀgaren kan fÄ ett netto vid en tidigare tidpunkt Àn slutavverkningen samtidigt som man kan göra ett kvalitetsurval.
Syftet med denna studie Àr att se hur lönsamheten ser ut nÀr gallring tillÀmpas pÄ en fastighet i Norrbottens fjÀllnÀra skogar. SÀrskilt med tanke pÄ den lÄga tillvÀxten och det tranportavdrag som industrierna har pÄ massavedspriset.
Indata för denna studie Àr en grön skogsbruksplan frÄn en privatÀgd fastighet i Arjeplogs kommun. Planen har optimerats i Planwise, ett beslutsstödjande system, som optimerar var, nÀr och hur skötselÄtgÀrder tillÀmpas för att fÄ det högsta nuvÀrdet pÄ fastigheten över en planeringshorisont utefter vad anvÀndaren har satt upp för restriktioner. I denna studie har 4 olika simuleringar gjorts.
? Gallring med transportavdrag
? Ingen gallring med transportavdrag
? Gallring utan transportavdrag
? Ingen gallring utan transportavdrag
Genom att utesluta gallring ökar man fastighetens nettonuvÀrde med 10,8 % vid 1,5 % rÀnta jÀmfört med om man gallrar, samtidigt ökar nettot med 12,2 %.
Abbott Precision Xceed Pro har större mÀtosÀkerhet Àn HemoCue Glucose 201+ : UtvÀrdering av en blodglukosmÀtare för patientnÀra analyser
Endometrios, en sjukdom med symtom som smÀrtor eller blödningar i samband med menstruation, börjar ofta i tonÄren men diagnostiseras inte förrÀn flera Är senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte fÄtt förstÄelse för sina problem under tonÄren. Sjukdomen kan innebÀra stora besvÀr för den drabbade och följder pÄ det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde skolsköterskans stöd under högstadie- och gymnasietiden, för att kunna pÄverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ  undersökning  med  kvalitativt  inslag.  Ett  frÄgeformulÀr  skickades  ut  till föreningens 59 medlemmar, 24 kvinnor svarade. Resultatet visade att nÄgra fÄ kvinnor var nöjda med den hjÀlp de fÄtt under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap, stöd och förstÄelse frÄn skolsköterskan vilket ibland gav ett icke tillfredsstÀllande bemötande.
Det Àr inne att vara ute: Pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lÀrande utomhus
Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Ăvrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.
Lokal pÄverkan av torvtÀktsverksamhet vid AnttjÀrnmyren
I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar vĂ„tmark och av dessa Ă€r ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup pĂ„ mer Ă€n 30 cm. PĂ„ ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiĂ€ndamĂ„l behövdes Ă€n det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpĂ„verkan pĂ„ olika sĂ€tt. Torvmarkernas egenskaper förĂ€ndras och landskapet förĂ€ndras drastiskt TvĂ€rĂ„n och SandsjĂ€rv Ă€r byar som ligger invid AnttjĂ€rnmyren, en torvproducerande myr i Ăverkalix kommun, Norrbottens lĂ€n.
Easy Elsie och Nordens ensamma drottning: Lancastern pÄ myren och slagskeppet Tirpitz
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför den engelska Lancasterbombaren Easy Elsie mitt under brinnande vÀrldskrig kom att nödlanda pÄ svenskt territorium strax utanför det lilla samhÀllet Porjus i Norrbottens lÀn. För att kunna klargöra detta skall hÀndelsen sÀttas in i ett större krigshistoriskt sammanhang, i vilket det tyska slagskeppet Tirpitz spelar en stor roll. Tirpitz var resultatet av den s.k. Z-planen och Hitlers krigsambitioner. NÀr slagskeppets var klart förflyttades hon till Norge för att kunna anfalla de allierade ishavskonvojerna.
à rsredovisning eller intuition: leverantörers informationsanvÀndning vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder
Externredovisningen har flera primÀra mÄlgrupper och kreditgivare Àr en av dessa. SmÄföretagande leverantörer Àr enligt mÄnga de största kreditrisktagarna och Àr dessutom oprioriterade fordringsÀgare. Det Àr dÀrför mycket viktigt att de hÄller sig informerade om och Àr observanta pÄ kundernas ekonomiska stÀllning. FÄ företag har trots detta sÀllan nÄgon uttalad strategi för sin kreditförsÀljning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken omfattning Ärsredovisningen anvÀnds som underlag vid kreditbedömning i befintliga respektive nya affÀrsrelationer utifrÄn kreditgivares (leverantörers) perspektiv i smÄföretag.
Bedömningens betydelse för lÀrande: En studie om formativ bedömning och lÀsförstÄelse i Ärskurs 4-6
Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur formativ bedömning kan frÀmja elevers lÀrande i Àmnet svenska med fokus pÄ lÀsförstÄelse i Ärskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och gruppintervjuer med bÄde lÀrare och elever pÄ tre skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet visar att lÀrare och elever anvÀnder en likartad definition nÀr de talar om begreppet lÀsförstÄelse. Bedömningens primÀra syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lÀrande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lÀrarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring lÀsförstÄelse, lÀsundervisning och bedömning.
Skillnader i diagnostiskt utfall mellan undersökningsmetoderna datortomografi och magnetisk resonanstomografi av lÀndrygg
Under vÄra kliniska studier pÄ radiologisk avdelning har vi noterat att patienter med lÀndryggsbesvÀr undersöks i ungefÀr lika stor utstrÀckning med metoderna DT och MRT. Detta har vÀckt intresse för att utreda om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan metoderna. Fram tills idag saknas det forskning inom det aktuella omrÄdet vilket föranledde denna studie. Syftet med denna studie Àr att utvÀrdera metodernas tekniska möjligheter och begrÀnsningar för sÀkerstÀllande av diagnos, samt att se om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan dessa tekniker. 100 patientfall frÄn Norrbottens lÀns landsting studeras, 50 patienter för respektive metod.
Vibrationsanalys av schaberbalk pÄ pappersmaskin
HuvudvÀrk Àr vanligt förekommande och kan bland annat bero pÄ muskulÀra eller cervikogena orsaker. Det finns mÄnga olika behandlingsmetoder och de skiljer sig Ät beroende pÄ huvudvÀrkstyp. Det Àr viktigt att sjukgymnaster arbetar efter vetenskap och beprövad erfarenhet för patienters bÀsta. Att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som primÀrvÄrdssjukgymnaster tillhörande LSR i Norrbottens lÀn anvÀnder sig av vid cervikogent respektive muskulÀrt betingad huvudvÀrk, vilka behandlingseffekter de upplever samt hur de uppdaterar sig vad gÀller vetenskapligt stöd för behandling vid huvudvÀrk. Vi utformade en webbenkÀt som skickades ut till alla sjukgymnaster LSR i Norrbotten tillhörande.
Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast
Kravet pÄ lÀkarremiss har funnits i Sverige i hundra Är trots att dess behov under Ären ifrÄgasatts. I takt med att man velat öka tillgÀngligheten till bÄde lÀkare och sjukgymnaster avskaffades remisstvÄnget i alla Sveriges landsting och regioner fullstÀndigt 1 juli 2009. I NederlÀnderna och Storbritannien har man provat pÄ remissfriheten och fÄtt positiva gensvar frÄn bÄde allmÀnheten och frÄn allmÀnpraktiserande lÀkare samt sjukgymnaster. En studie av patienterna i Norrbottens egen upplevelse om remissfriheten visade resultatet att majoriteten (99 procent) av patienterna var mycket eller ganska nöjda med remissfriheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva remissfrihet till sjukgymnast ur ett patientperspektiv.
RÀddningstjÀnst som stöd till ambulans: Kan rÀddningstjÀnst göra nytta som resurs vid plötsligt hjÀrtstopp i Norrbotten
Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att svara pÄ dessa tvÄ frÄgor:vilken nytta kan rÀddningstjÀnst tillföra samhÀllet med ett snabbt ingripande vid hjÀrtstopp? Och, Àr detta ingripande snabbt nog för att motivera den ökade kostnaden? En omfattande kartlÀggning av Norrbottens samtliga ambulans- och brandstationer (heltid, deltid och brandvÀrn) har genomförts. Detta material anvÀndes sedan som underlag för en GIS (geografiskt informationssystem) -simulering som utfördes med hjÀlp av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB). FrÄn denna simulering kunde den totala tiden frÄn hjÀrtstopp till defibrillering tas fram (larmtid+larmbehandlingstid+anspÀnningstid och körtid+angreppstid). Med den totala tiden tillsammans med överlevnadsgrader, Ärlig incidens för hjÀrtstopp och sannolikhet för kammarflimmer kunde antal överlevande i Norrbotten uppskattas.
Effekterna av Ätta veckors artrosskola hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av trÀningen och artrosskolan
Artros Àr sjukdomen med högst prevalens bland alla muskoskeletala störningar i vÀrlden. Höftleden Àr en av de strukturer som Àr mest utsatt. TrÀning och patientinformation har i tidigare studier visats ge positiva effekter gÀllande smÀrta, funktion och livskvalitet för patienter med höftledsartros. Artrosskolan anvÀnds som en behandlingsform vid en vÄrdcentral i Norrbottens lÀn. Effekterna av artrosskolan hos personer med höftledsartros och deras upplevelser av trÀningen och artrosskolan har inte tidigare studerats.
Utflyttning och Ätervandring bland norrbottningar: en kartlÀggning av faktorer som pÄverkar valet att flytta och Ätervandringsintentionen
PĂ„ uppdrag av LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n och i samarbete Statistiska centralbyrĂ„n i Ărebro och LuleĂ„ tekniska universitet har denna studie genomförts. Undersökningen grundas pĂ„ att mĂ„nga flyttar frĂ„n Norrbotten medan fĂ„ Ă„tervĂ€nder. Syftet var att studera vad som pĂ„verkat valet att flytta samt att kartlĂ€gga faktorer som influerar Ă„tervandringsintentionen. Av intresse var Ă€ven att studera vanliga flyttdestinationer. EnkĂ€ter skickades ut till 933 stratifierade slumpmĂ€ssigt utvalda mĂ€n och kvinnor i Ă„ldrarna 19-40 Ă„r som vuxit upp i ĂvertorneĂ„, Pajala, Kiruna eller LuleĂ„ kommun och som flyttat över lĂ€nsgrĂ€nsen.