Sökresultat:
236 Uppsatser om Norrbottens län - Sida 12 av 16
Frisk, friskare, friskast: en jÀmförande studie om hÀlsotillstÄndet i kooperativ respektive offentlig verksamhet
I media kan man ofta lÀsa om Sveriges höga sjukfrÄnvarotal. I vÄrden har
man fler sjukdagar Àn genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta
inom vÄrden i offentlig sektor Àr att arbeta i ett kooperativ. Denna
verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och
att man arbetar mot de mÄl man sjÀlv satt upp. VÄr uppsats har skrivits pÄ
uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.
Frisk, friskare, friskast: en jÀmförande studie om hÀlsotillstÄndet i kooperativ respektive offentlig verksamhet
I media kan man ofta lÀsa om Sveriges höga sjukfrÄnvarotal. I vÄrden har man fler sjukdagar Àn genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta inom vÄrden i offentlig sektor Àr att arbeta i ett kooperativ. Denna verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och att man arbetar mot de mÄl man sjÀlv satt upp. VÄr uppsats har skrivits pÄ uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.
Aktiva arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder : Leder de till arbete?
MÀnniskor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta Àr nÄgot som Àven gÀller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbÀra nÄgon form av ekonomisk ersÀttning för att klara en period utan den ordinarie lönen. ArbetslöshetsförsÀkringen Àr ett sÄdant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.Till arbetsmarknadspolitik (AMP) rÀknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjÀlpa dessa att erhÄlla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersÀttning under tiden som arbetslös. PopulÀrt brukar ÄtgÀrder som syftar till att hjÀlpa mÀnniskor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersÀttning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP.
Teknik i skolan : Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare Är?
Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Studien utfördes pÄ fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien anvÀndes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkÀtformulÀr till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fÄtal, för att fÄ ett sÄ brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för Àmnet aktuell litteratur och tidigare forskning gÀllande det tekniska kunskapsomrÄdet studerats. En översyn har ocksÄ gjorts över vilka ÄtgÀrder som tagits och vilka som planeras för att stÀrka teknikÀmnet i skolan.
Klassificeringssystem för basmateriel vid F 21
Norrbottens flygflottilj F 21, men Àven hela flygvapnet, har i dagslÀget problem med kontrollen över den basmateriel som brukas dÀr. Med basmateriel avses all utrustning som anvÀnds vid verksamheten pÄ en militÀr flygplats och omfattar allt frÄn kokvagnar och personbilar till momentnycklar och bogserstÀnger för flygplan. En stor del av denna materiel har antingen överskridit underhÄllsintervallet eller utsatt tid för modifiering. Ett sÀtt att ÄterfÄ kontrollen Àr att göra en kvalitetsöversyn för att faststÀlla hur stor del av denna överskridna basmateriel som pÄ nÄgot sÀtt pÄverkar luftvÀrdigheten. Syftet med examensarbetet har varit att Ät F 21 ta fram ett klassificeringssystem som skiljer ut den basmateriel som Àr luftvÀrdighetspÄverkande frÄn den övriga.
Produktionsnyckeltal och ekonomisk lönsamhet i mjölkproduktionen - en studie av 18 norrlÀndska mjölkgÄrdar
Denna studie utgör en del av projektet ?Mera mjölk i tankarna? vilket drivs av VÀxa Sverige i samarbete med, LRF VÀsterbotten, Norrmejerier och LRF konsult för att utveckla och stÀrka mjölkföretagen i Norrbotten och VÀsterbotten. Syftet med denna delstudie var att undersöka vilka produktionsfaktorer som har stor betydelse för att uppnÄ en god ekonomi och lönsamhet i ett mjölkföretag. DÀrför studerades samband mellan biologiska produktionsnyckeltal och ekonomisk data frÄn 18 mjölkföretag, belÀgna i VÀsterbotten och Norrbottens lÀn. Arbetet innefattar dels en litteraturstudie och dels en sammanstÀllning samt analys av resultat frÄn data som erhÄllits av en produktionsrÄdgivare och en ekonomirÄdgivare i samband med
gÄrdsbesök.
Gruva i Jokkmokk. Ja eller nej?: Analys av en Facebookdebatt
Studiens syfte Àr att utföra en analys pÄ de argument som förs pÄ Facebook angÄende den eventuella gruvetableringen i Jokkmokks kommun och se om dessa kan relateras till olika perspektiv pÄ social förÀndring i ett lokalsamhÀlle. Den valda metoden för studien Àr en kvalitativ textanalys och dess empiriska del baseras pÄ debattinlÀgg hÀmtat frÄn olika grupper pÄ Facebook. Jokkmokk Àr till ytan den nÀst största kommunen i Sverige och hÀlften av dess yta utgörs av ett vidstrÀckt fjÀllomrÄde. Kommunen har under de senaste 50 Ären minskat sin befolkning med 50 procent och idag Àr invÄnarantalet 5119. De tre största arbetsgivarna idag Àr Jokkmokks kommun, Vattenfall och Norrbottens lÀns landsting.
Guldfeber och gruvskalv : En analys av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om gruvnÀringen i Malmberget och Kiruna under Ären 2005-2009
GruvnÀring Àr en betydande verksamhet inom svenskt nÀringsliv. TvÄ av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens lÀn. Den hÀr studien handlar om hur gruvnÀringen i Malmberget och Kiruna har portrÀtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan Ären 2005-2009. Det Àr tvÄ Är innan och tvÄ Är efter tillkÀnnagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas pÄ grund av utökningen av gruvan (2007). FrÄgestÀllningarna Àr: i förhÄllande till gruvnÀringen, hur mÄnga texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur mÄnga av dessa texter Àr kopplade till invÄnarnas boendesituation och hur mÄnga har en ekonomisk vinkel? För att ge svar pÄ frÄgor anvÀndes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.
Sjuksköterskors upplevelser av omvÄrdnad av patient under lÄnga ambulanstransporter
AmbulanssjukvÄrden i Sverige har utvecklats medicinskt och tekniskt frÄn patienttransport till prehospital, avancerad sjukvÄrdsverksamhet som en del i vÄrdkedjan. Prehospital vÄrd har tidsmÀssigt blivit lÀngre med ökande avstÄnd till sjukhus, vilket stÀller högre krav pÄ ambulanspersonalens tekniska-, omvÄrdnadsmÀssiga och medicinska kompetens utöver krav pÄ trafiksÀkerhet och komfort för patienter och ambulanspersonal. Syftet med detta arbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av omvÄrdnad under lÄnga ambulanstransporter. Sju legitimerade sjuksköterskor med utbildning inom akutvÄrd intervjuades med kvalitativ halvstrukturerad metod pÄ tvÄ ambulansstationer knutna till vÄrdcentral i Norrbottens lÀn. Den utskrivna texten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.
Sjukgymnastisk behandling vid huvudvÀrk av muskulÀr samt cervikogen orsak: En enkÀtstudie
HuvudvÀrk Àr vanligt förekommande och kan bland annat bero pÄ muskulÀra eller cervikogena orsaker. Det finns mÄnga olika behandlingsmetoder och de skiljer sig Ät beroende pÄ huvudvÀrkstyp. Det Àr viktigt att sjukgymnaster arbetar efter vetenskap och beprövad erfarenhet för patienters bÀsta. Att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som primÀrvÄrdssjukgymnaster tillhörande LSR i Norrbottens lÀn anvÀnder sig av vid cervikogent respektive muskulÀrt betingad huvudvÀrk, vilka behandlingseffekter de upplever samt hur de uppdaterar sig vad gÀller vetenskapligt stöd för behandling vid huvudvÀrk. Vi utformade en webbenkÀt som skickades ut till alla sjukgymnaster LSR i Norrbotten tillhörande.
Attityder bland ungdomar i Norrbotten till att arbeta inom den kommunala vÄrden och omsorgen
Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av LuleÄ kommuns socialförvaltning. LuleÄ kommun ingÄr i ett projekt som kallas ?Our life as elderly?. MÄlet med projektet Àr att utveckla nya och effektiva lösningar för hÀlso- och sjukvÄrden inom dessa kommuner. En del av projektet tar upp frÄgor om personalrekrytering vilket denna uppsats berör.
Deliberativa element i governance: En fallstudie av viltförvaltningsdelegationen vid Norrbottens lÀns lÀnsstyrelse
Den svenska rovdjurspolitiken har prÀglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkstÀllande frÄn 2001 (att behÄlla eller ÄterstÀlla rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbÀttra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och lÄngsiktiga mÄlet för de nya viltförvaltnings-delegationerna Àr att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna Àr ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktÀr av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.
Hur pÄverkas distriktssköterskans arbete av att patienter/anhöriga söker hÀlsoinformation pÄ Internet?
TillgÄngen till hÀlsoinformation pÄ Internet har underlÀttat för patienterna att söka kunskap jÀmfört med nÀr det endast var möjligt att fÄ information av sin lÀkare, tidskrifter och litteratur. De flesta studier som gjorts pÄ omrÄdet bÄde nationella och internationella har fokuserat pÄ relationen mellan lÀkare och patient och hur den pÄverkas av att patienter söker hÀlsoinformation pÄ Internet. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskans arbete pÄverkas av att patienter/anhöriga söker hÀlsoinformation pÄ Internet. Metoden som anvÀnts var en webbaserad enkÀtstudie som skickades ut till alla identifierade distriktssköterskor inom Norrbottens LÀns Landsting. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.
NÀr dagstidningar gör tv : En studie av hur svenska dagstidningar anvÀnder webb-tv i frÄga om innehÄll, form och produktionsvillkor.
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar anvÀnder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud pÄ webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet sjÀlva. I den andra delen gjorde jag en nÀrmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands LÀns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i frÄga om innehÄll, form och produktionsvillkor för att ta reda pÄ varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade pÄ webben.
Utskiftningsdjup i Region Norr
Ett vanligt och kostsamt problem i nordliga trakter av vÀrlden Àr tjÀllyftningar i vÀgar. OjÀmna tjÀllyftningar bryter sönder och förstör vÀgarna, dessutom försÀmras Äkkomforten och sÀkerheten avsevÀrt. För att ÄtgÀrda dessa problem görs vanligtvis utskiftningar, det vill sÀga att grÀva bort tjÀlfarligt material och ersÀtta detta med ett mindre tjÀllyftande material. Inom VÀgverket Region Norr anvÀnds i dagslÀget en schablonkostnad per meter vÀg vid planering av framtida vÀgÄtgÀrder. Denna schablon Àr relativt grov och innehÄller inte alltid alla nödvÀndiga förutsÀttningar.