Lokal påverkan av torvtäktsverksamhet vid Anttjärnmyren
I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar våtmark och av dessa är ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup på mer än 30 cm. På ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiändamål behövdes än det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpåverkan på olika sätt. Torvmarkernas egenskaper förändras och landskapet förändras drastiskt Tvärån och Sandsjärv är byar som ligger invid Anttjärnmyren, en torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens län. Lokalbefolkningen har via enkätundersökning blivit tillfrågade om de störs och i så fall hur av torvtäktsverksamheten vid Anttjärnmyren. Undersökningen visar att majoriteten av de tillfrågade inte störs av damm, buller och transporter men att brand i torvtäkt kunde ge upphov till obehag. Sandsjärvträsket är en sjö som ligger söder om torvtäkten. Här har befolkningen som bor runt sjön blivit tillfrågade om de anser att sjön har förändrats sedan torvbrytningen vid Anttjärnmyren har startat. De flesta anser att Sandsjärvträsket har förändrats negativt. Angående torvbrytningens framtid för energiändamål råder det delade meningar om vilket belyses. Lagar som reglerar torvtäktsverksamhet har genom åren varierat. Först gällde naturvårdslagen och minerallagen efter år 1969 gällde miljöskyddslagen och torvlagen. Sedan år 1999 gäller miljöbalken och lagen om vissa torvfyndigheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion.