Nöta in kunskap eller göra någonting på riktigt?
En studie om elevers upplevelser av läxa och lärandeteorierna som formar den
Studiens utgångspunkt är att vi, i egenskap av lärarstuderande, tycker att läxan är osynliggjord i lärarutbildningen och styrdokument samt att den pågående samhällsdebatten om läxa är felriktad. Det finns anledning att förmoda att läxan är bärare av såväl utbildningshistoria, traditioner och lärandeteorier. Syftet med den här studien är således att analysera vilka lärandeteorier som synliggörs i de upplevelser och uppfattningar som elever i skolår 5 ger uttryck för, då de talar om läxor. Studiens empiriska material har samlats in genom två kvalitativa gruppintervjuer med tre elever i vardera grupp från två skolor i Norrbottens län. Resultatet av studien visar att eleverna definierar begreppet läxa som arbete som ska utföras i hemmet. Enligt eleverna är läxans syfte och funktion att förbereda inför förhör och prov, fungera kontrollerande samt att hinna med det som inte hunnits på lektionstid. Vidare visar resultatet att eleverna anser att läxan inskränker på fritiden och att arbetsbördan är ojämnt fördelad mellan veckor och inom veckor. Av de lärandeteorier som kan urskiljas i elevernas utsagor om läxa är behaviorismen den mest framträdande, följd av kognitivismen och slutligen den sociokulturella teorin som är näst intill obefintlig. Studiens resultat visar således att elevernas uppfattningar om läxa präglas av lärandeteorier och att de har betydelse för elevers attityd gentemot läxan.