Syftet med denna undersökning var att se om det fanns nÄgot i lÀrarens förhÄllningssÀtt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolÄr 5. Vi valde att anvÀnda oss av enkÀt med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkÀterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jÀmlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frÄgor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen.

PÄ högstadiet i matematikundervisningen Àr anvÀndandet av minirÀknare vanligt. Alla de intervjuade lÀrarna anvÀnder den nÀr det rekommenderas i lÀroböckerna. DÀremot lÄter vissa lÀrare sÀrskilt svaga elever ta hjÀlp av minirÀknare sÄ att de istÀllet kan fokusera pÄ problemlösning. I mÄl att uppnÄ stÄr det att eleven ska i slutet av det nionde Äret bl.a. ?ha goda fÀrdigheter i och kunna anvÀnda överslagsrÀkning och rÀkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjÀlp av skriftliga rÀknemetoder och med tekniska hjÀlpmedel? (Skolverket 2000).

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen pÄ gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat pÄ vad som Àr meningsfull matematikundervisning och om upplÀgget pÄ den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom omrÄdet och genom att göra enkÀter och intervjuer med elever pÄ gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svÄrt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser pÄ matematik som ett sÀtt att tÀnka utan bara som ett sÀtt att rÀkna. Detta fÄr oss att bestÀmt hÀvda att matematikundervisningen mÄste förÀndras och bli mer vardagsanknuten och dÀrmed mer meningsfull.

I gymnasieskolans matematikundervisning anvÀnds frÀmst en metod. Först gemensam genomgÄng, sedan enskild rÀkning i lÀroboken som Àr uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag lÀste en uppsats som handlar om hur man kan anvÀnda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. AlltsÄ finns det lÀrare som arbetar Àven med andra metoder. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som aktivt anvÀnder andra arbetssÀtt Àn det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött pÄ i planering och genomförande.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare anvÀnder nÀrmiljön i sin matematikundervisning. Vi undersökte Àven i vilken utstrÀckning de anvÀnde nÀrmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda nÀrmiljön i matematikundervisningen. I denna studie anvÀndes ostrukturerad observation som metod. Dessutom anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet visade att lÀrare anvÀnder nÀrmiljön bÄde nÀr de undervisar inomhus och utomhus.

Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehÄlla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. DÀr stÄr att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord fÄr finnas med i undervisningen sÄ bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glÀdje och lust till matematiken Àr vÀldigt viktigt för att fÄnga barnens uppmÀrksamhet och rapporten Lusten att lÀra?med fokus pÄ matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat pÄ vad som stÄr skrivet kring matematikverkstÀder sÄ borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och kursplanen i matematik föresprÄkar.

Syftet med denna uppsats var att fÄ ökad kunskap om pedagogernas syn pÄ hur matematikundervisningen bedrivs inom förskola och sÀrskola pÄ trÀningsskolenivÄ. Vidare att fÄ kunskap om de beröringspunkter som de bÄda skolformerna hade samt visa exempel pÄ forskning som enligt pedagoger fanns rörande matematikundervisningen inom förskola och trÀningsskola. Metoder för att fÄ ökad kunskap i detta har varit genom litteraturstudier samt intervjuer med förskollÀrare som Àr verksamma inom förskolan samt med specialpedagoger och speciallÀrare verksamma inom sÀrskolan. Huvudresultatet i undersökningen visar att trots att verksamheterna har olika styrdokument och i sig Àr tvÄ olika skolformer sÄ finns det beröringspunkter. En beröringspunkt var att man sÄg matematikundervisningen tillsammans med övrig verksamhet som en helhet och en naturlig del i arbetet pÄ förskolan och inom sÀrskolans trÀningsskoleklasser.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Detta examensarbetes syfte Àr att jÀmföra svenska och ukrainska matematiklÀrares syn pÄ bevis och anvÀndning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger pÄ sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och tvÄ i sydvÀstra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framstÀllning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska lÀroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska lÀroböcker. Jag undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokuments aspekter pÄ matematiska bevis.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lÀrare, som undervisar i de tidigare Ären, har med matematiklÀxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt sju lÀrares syften med matematiklÀxor och hur de relaterar lÀxorna till den övriga matematikundervisningen. LÀrarna Àr ansvariga för matematikundervisningen och undervisar frÄn Ärskurs ett upp till Ärskurs fem. Resultatet av studien Àr att alla lÀrarna valt att ge lÀxor och att syftet i huvudsak Àr att eleverna ska befÀsta kunskap. Vi har Àven kommit fram till att lÀrare som arbetar laborativt med sina elever Àven ger laborativ lÀxa och de som arbetar lÀroboksstyrt ger lÀxor tagna direkt frÄn lÀroboken..

Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till Àmnet matematik. Vi har anvÀnt en interaktivistisk metod dÀr vi observerade tvÄ gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress upptrÀder olika vid de bÄda klasserna. Stress uppkommer frÄn kÀnslor i form av Àngslan vid de tillfÀllen man tvivlar pÄ sin egen förmÄga. Dessa obehagliga kÀnslor kan motverkas genom att eleven anstrÀnger sig och lÀr sig kunskaper som inte kÀnns motiverande för dem.