MinirÀknaren har under de senaste Ärtiondena kommit att anvÀndas som ett berÀkningshjÀlpmedel inom allt fler omrÄden ute i samhÀllet och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att minirÀknaren ska anvÀndas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat pÄ om detta pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ en bild av hur lÀrare somundervisar i matematik ser pÄ anvÀndningen av minirÀknare i matematikundervisningen.I litteraturstudien har jag genom att studera lÀroplanens mÄl och styrning, belyst nÄgra av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehÄll. Genom att studera den forskning som finns gjord över minirÀknaranvÀndning i matematikundervisning har jag fÄtt en bild av de forskningsresultat som framkommit.

Elever tar till sig kunskap olika fort och pÄ olika sÀtt. FörutsÀttningen för lÀrande hos den enskilda eleven pÄverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. NÄgra elever lÀr sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. LÀroplanens krav pÄ individualisering Àr tydlig.

Syftet med detta arbete Àr att utforma ett material dÀr matematikundervisningens mÄl och arbetssÀtt tydliggörs för förÀldrarna; detta för att förÀldrarna ska bli mer positiva till undervisningen och dÀrmed pÄverka sina barn positivt. Vi har pÄ tvÄ skolor i södra Sverige genomfört en enkÀtundersökning med 49 elever i skolÄr 4 och deras förÀldrar. Undersökningen visar att förÀldrar inte Àr insatta i matematikundervisningen, att de vill ha mer information om undervisningens mÄl och arbetssÀtt samt hur de kan hjÀlpa sina barns matematik-inlÀrning. Denna information vill de ha i form av brev och trÀffar. Vi har utformat ett material för hur informationstrÀff och ?brev kan lÀggas upp och vad de kan innehÄlla.

Detta arbete bygger pÄ en undersökning, vars syfte Àr att se om matematikundervisning som utgÄr frÄn skönlitteratur bidrar till en matematisk kommunikation mellan eleverna. Detta samtidigt som jag Àr intresserad av att se om skönlitteratur gynnar undervisningen och om eleverna blir motiverade till att arbeta med matematik. Undersökningen, som Àr genomförd i Är 2, bestÄr av metoderna enkÀt, lektionsgenomförande och elevintervjuer. Undersökningens resultat visar att skönlitteratur mycket vÀl kan anvÀndas som en inspirationskÀlla i matematikundervisningen, dÄ de elever som deltagit i undersökningen motiverades till att arbeta med matematik. DÀremot gÄr det inte att sÀga utifrÄn undersökningen, att skönlitteratur bidrar till att eleverna kommunicerar matematik, eftersom elevernas kommunikation lika vÀl kan vara ett resultat av engagerande problemlösningsuppgifter..

Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet Àr att ta reda pÄ hur supporterskapet ser ut, förvÀrvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvÄldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att anvÀnda oss av Àr Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio mÀn som alla Àr fotbollssupportrar.

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att anvÀnda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. PÄ lÀrarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen anvÀnder sig av metoderna Göra- Pröva och TÀnka- Tala, en sÄ kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebÀr det att eleverna fÄr med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik dÀr pÄ en skola i en svart traditionell kÄkstad, kunde jag inte lÄta bli att ta tillfÀllet i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan vÀrldsdel.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera möjligheterna att anvÀnda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill dÀrför undersöka vad forskningslitteraturen sÀger och vad nÄgra lÀrare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning utomhus med mÄl att eleverna kan fÄ en ökad förstÄelse i matematik samt lust att lÀra. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolÄr 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolÄr 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. NÀr undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lÀttare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen.

Syftet med min studie Àr att belysa elevers uppfattningar om anvÀndningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte Àr att beskriva utvecklingen av omrÄdet matematik och musik i ett lÀrandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom omrÄdet.För att fÄ en bild av elevers uppfattningar har jag att anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr det viktiga Àr att tolka och förstÄ elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna fÄ en uppfattning har jag utformat tvÄ lektioner med brÄkrÀkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bÀst kunna fÄnga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

Inom Àmnet matematik inkluderas surfplattor allt oftare i undervisningen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur grundlÀrare i Ärskurs ett till sex upplevt anvÀndning av surfplat-tor i matematikundervisningen. I studien riktades intresse mot hur grundlÀrare anvÀnde surfplattor och vilka fördelar respektive nackdelar de sÄg med denna anvÀndning. Studien hade en kvalitativ fe-nomenologisk forskningsansats och materialet samlades in genom intervjuer. Materialet analyse-rades med fokus pÄ att se mönster i lÀrarnas utsa-gor.

Bevis och bevisföring Àr grundlÀggande processer av den matematiska praktiken och som dessa bör de naturligtvis ingÄ i matematikundervisningen. Bevis och bevisföring Àr dock ocksÄ ett komplext och svÄrt omrÄde, inte bara för lÀrare och elever, vilket leder till att det inte fÄr den plats och betydelse i matematikundervisningen, som det bör fÄ. I denna systematiska litteraturstudie har det undersökts vilken betydelse och roll bevis och bevisföring har för matematikundervisningen. Följande tvÄ frÄgestÀllningar lades till grund för studien: 1. Hur karaktÀriseras bevis och bevisföring inom den matematikdidaktiska forskningen? 2.

Syftet med denna studie var att fÄ djupare förstÄelse och kunskaper om hur skriftliga rÀknemetoder kan presenteras och bearbetas i matematikundervisningen. För att tillÀgna sig förstÄelse och kunskaper om detta fenomen genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer bland lÀrare som har erfarenhet av att undervisa Ärskurs 3. Vid analysen skiljdes det relevanta ut frÄn rÄdatan samt att en fÀrgkodning skedde. Dessa sorterades och tre teman uppstod ur analysen, vilket blev grunden för resultatet. Resultatet visar att skriftlig huvudrÀkning och standardalgoritmer anvÀnds frÀmst men Àven andra rÀknemetoder förekommer.

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det hÀr examensarbetet och undersökningen Àr att dels ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jÀmfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklÀrarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlÀrningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya lÀroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen Àr intervjuer med fyra matematiklÀrare pÄ de tvÄ deltagande skolorna. DÀrtill att göra observationer i tvÄ klasser pÄ vardera skolan.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, bÄde nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försÀmras. Vidare visar studier Àven att elevernas lust till att lÀra matematik sjunker ju Àldre eleverna blir. Hur ser dÄ eleverna sjÀlva pÄ sin nuvarande matematikundervisning? Vad Àr det som kÀnnetecknar en lustfylld och lÀrorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkÀtstudie, med öppna frÄgor, dÀr 157 elever i Ärskurs 4 och 5 fick svara pÄ frÄgor som berör deras uppfattningar om lÀrorik och lustfylld matematikundervisning.

I vÄr tid dÄ diverse kritiska rapporter om matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan dykerupp och förstÀrker kÀnslan av att undervisningen inte kunskapsmÀssigt verkar fungera pÄ etttillfredstÀllande sÀtt inför arbetslivet och för fortsatta studier, Àr det avgörande att stanna uppoch kolla vad som egentligen pÄgÄr och varför.För att göra analysen sÄ enkel som möjlig uppmÀrksammas matematikundervisningensbestÄndsdelar planering, organisering och genomförande. Begreppen arbetsform ocharbetssÀtt blir centrala moment. Undervisningssituationen fokuseras. En del av den relevantadidaktik- och undervisningsteorin stÀlls mot skolverkligheten genom aktionslÀrandetsprinciper. Tre aktioner pÄgÄr.Det visar sig möjligt att berika variationen i matematikundervisningen genom ett mergenomtÀnkt samarbete mellan lÀrarna samt lÀraren/lÀrarna och eleverna.