För över tvÄ decennier sedan lades den myndighet ner som godkÀnde svenska lÀromedel innan de lades ut pÄ marknaden. Trots att lÀromedel idag inte Àr kvalitetssÀkrade pekar forskningen pÄ att lÀroböcker har en dominerande roll i matematikundervisningen. Enligt lÀroplanen ska matematikundervisningen bland annat syfta till att förmÄgorna att resonera och kommunicera ska utvecklas. I denna studie har dÀrför innehÄllet i tre aktuella lÀromedelserier kritiskt granskats utifrÄn vilket utrymme som ges till resonemangs- och kommunikationsförmÄgan. Det visade sig att bÄde resonemangs- och kommunikationsförmÄgan gavs möjlighet att utvecklas i arbete med lÀromedelsserierna, men i otillrÀcklig grad.

Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn pÄ vilka effekter inkluderandet av spel i matematikundervisningen har pÄ elevers lÀrande och motivation. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka lÀrares beprövade erfarenheter av att anvÀnda spel i matematikundervisningen, för att pÄ sÄ sÀtt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lÀrarna anser spelen har pÄ elevers lÀrande och motivation. För att nÄ syftet stÀlls följande frÄgor; Vilka typer av spel anvÀnder lÀrarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens anvÀnder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lÀrarna för syfte med att anvÀnda spel i matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lÀrarna att spelen har pÄ elevers lÀrande i, och attityder till, matematik? UtifrÄn frÄgorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

Matematikundervisningen i den svenska skolan Àr ett omdebatterat Àmne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som Àr lÀmpligast och bÀst frÀmjar elevernas kunskapsutveckling. Den hÀr studien Àr inriktad pÄ arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som Àr aktiva i grundskolans Är 1-3 ser pÄ utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker Àven vad lÀrare ser för möjligheter och svÄrigheter med denna arbetsmetod.

Det övergripande syftet i denna studie Àr att belysa elevers erfarenheter av IKT-anvÀndningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i Äk 1 pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers anvÀndning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Det övergripande syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera om och hur matematiklÀrandet kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt tvÄ metodologiska angreppssÀtt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det Àr till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen frÄn schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. NÄgra av vÄra viktiga slutsatser Àr att det Àr till andrasprÄkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara sprÄkutvecklande samt att det Àr av största vikt att andrasprÄkselever fÄr utveckla sitt modersmÄl samtidigt som de utvecklar andrasprÄket. En annan slutsats Àr att det inte Àr till samhÀllets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen frÄn förberedelseklassens schema..

Arbetets syfte har varit att undersöka hur elever i matematiksvÄrigheter uppfattar matematikundervisningen, sin egen förmÄga i matematik samt att försöka identifiera faktorer som skulle kunna medvetandegöra eleven om den egna kompetensen.Metoden var enskilda kvalitativa intervjuer utifrÄn semistrukturerade frÄgestÀllningar innehÄllande ett mindre kvantitativt moment. Sex elever frÄn tre klasser i Ärskurs 7 deltog.Resultatet visar att eleverna uppfattar matematikundervisningen som tyst eget arbete i lÀroboken, fÄ lÀrargenomgÄngar, eleven styr sjÀlv arbetet, vÀntetiden pÄ lÀrarhjÀlp Àr lÄng, proven visar vad eleven kan, inga alternativa arbetsformer förekommer och lektionerna Àr stökiga. Specialundervisningen uppfattas genomgÄende som positiv.Eleverna har mycket svÄrt att ange sin matematiska förmÄga. Det kvantitativa momentet visar dock att flickorna antingen bedömde sin förmÄga korrekt eller undervÀrderade sig sjÀlva medan pojkarna i högre grad övervÀrderade sin förmÄga.Strukturerad undervisning innehÄllande formativ bedömning, dÀr lÀrare, elev och kamrater gemensamt ansvarar för kunskapsutvecklingen, anses framgÄngsrik för att medvetandegöra elever i matematik svÄrigheter om sin förmÄga..

VÄrt syfte med denna studie Àr att utreda pÄ vilket sÀtt eleverna i skolÄr 4 anvÀnder minirÀknaren som hjÀlpmedel i matematikundervisningen. Vi vill undersöka elevernas uppfattning om nÀr de anvÀnder minirÀknare, men vi vill ocksÄ belysa hur de undervisande lÀrarna anvÀnder minirÀknaren. Undersökningen utgÄr frÄn intentioner i skolans lÀroplan och kursplan i matematik.Vi vÀljer att intervjua elever och lÀrare om hur de anvÀnder minirÀknaren i klassrummet. Eleverna fÄr visa hur de anvÀnder minirÀknaren genom att utföra ett test i matematik, med minirÀknaren som hjÀlpmedel.Undersökningen visar pÄ osÀkerhet bland de utfrÄgade lÀrarna. De anser att minirÀknaren ska finnas med i matematikundervisningen, men de upplever att det Àr matematikmaterielen som styr vad minirÀknarenanvÀnds till och nÀr den anvÀnds.

Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men fÄ matematiklÀrare verkar anvÀnda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu nÀr eleverna har tillgÄng till varsin dator. De forskningsfrÄgor som besvaras i undersökningen berör gymnasielÀrares anvÀndning och syn pÄ datorstöd samt vad som krÀvs för att lÀrare ska anvÀnda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklÀrare pÄ gymnasiet intervjuats. Resultatet Àr att nÀr datorstöd anvÀnds i matematikundervisningen sÄ Àr det frÀmst lÀraren som anvÀnder datorn, och dÄ till att demonstrera, ÄskÄdliggöra svÄrritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa pÄ de förÀndringar som sker.

Ett arbete om Äldersintegrering samt om hur lÀrare upplever matematikundervisningen i detta arbetssÀtt. HÀr utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den Äldersintegrerade klassen? Arbetet Àr baserat pÄ litteratur samt intervjuer med lÀrare som arbetat Äldershomogent och som nu arbetar Äldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns nÄgra skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det Àr lÀromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur pÄverkar lÀromedel matematikundervisningen? Hur anvÀnder olika lÀrare samma lÀromedel? För att söka svar pÄ dessa frÄgor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgÄng av lÀromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lÀrare som alla jobbar med Mattestegen i Äldersintegrerad verksamhet, Är 4-6. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie, som visar pÄ tidigare forskning om matematikundervisning och lÀrarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger Àven pÄ en empirisk del dÀr lÀromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare resonerar kring hur de arbetar med formativ bedömning och individanpassad undervisning i matematikundervisningen i grundskolan. Vi har dÀrför undersökt detta omrÄde nÀrmare genom en empirisk enkÀtstudie. VÄrt urval har bestÄtt av respondenter som dagligen möter denna problematik och som har erfarenheter inom omrÄdet d.v.s. grundskollÀrare. HÀlften av respondenterna hÀvdade att de individanpassade matematikundervisningen i stor utstrÀckning, resterande i mÄttlig eller liten utstrÀckning. GÀllande frÄgan om formativ bedömning svarade omkring hÀlften av respondenterna att implementeringen av formativ bedömning sker i stor utstrÀckning och resterande i liten eller mÄttlig utstrÀckning.

Upplandsstiftelsen Àr en organisation med mÄlet att gynna friluftslivet i Uppsala lÀn. De förvaltar ca trettio naturreservat, rekreationsomrÄden och Upplandsleden. Besökarundersökningar kan ge information som Àr anvÀndbar för att bidra till stiftelsens mÄl. Syftet med arbetet var att fram en plan för genomförande av upprepade besökarundersökningar pÄ stiftelsens omrÄden och leden. Planen skulle inkludera besökarstudier och besöksrÀkning.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur betydelsefull lÀroboken Àr i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lÀrare, samt ett frÄgeformulÀr riktat till elever i skolÄr 4 och 5. VÄr undersökning visar att lÀroboken Àr betydelsefull i matematikundervisningen. Den Àr en trygghet för bÄde lÀrare och elever nÀr det gÀller att inhÀmta den kunskap som krÀvs för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen i matematik i skolÄr 5. LÀroboken Àr dock ingen garanti för att eleverna uppnÄr mÄlen.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollÀrare i de tidigare Ären arbetar med andrasprÄkselever i matematikundervisningen med fokus pÄ problemlösning. Detta dÄ vi visste att sprÄket har en betydande roll i matematiken och Àr en kritisk aspekt för andrasprÄkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lÀrare och en observation av en matematiklektion som hade fokus pÄ problemlösning. Detta resulterade i att vi upptÀckte att lÀrare inte anpassar sin matematikundervisning specifikt för andrasprÄkselever. De tog dock upp exempel pÄ svÄrigheter som kan uppstÄ för andrasprÄkselever i problemlösningsuppgifter.

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..