En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelse och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att förbÀttra medarbetarnas teamlÀrande.Metod: Ett abduktivt angreppssÀtt valdes som forskningsansats och den kvalitativa metoden anvÀndes som forskningsstrategi eftersom den passar bÀst till uppsatsen syfte och frÄgestÀllning samt producerar mest innehÄllsrik information och ger ett större utrymme till respondenternas personliga Äsikter.Teoretisk referensram: Studiens teoretiska del bygger pÄ teorier om lÀrande organisationer och de fem disciplinerna, systemtÀnkande, personligt mÀsterskap, tankemodeller, gemensamma visioner och teamlÀrande. Större vikt har lagts pÄ personligt mÀsterskap, gemensamma visioner och teamlÀrande. HuvudomrÄdena inom teamlÀrande Àr rÀttning, dialog, diskussion och konflikter.Empiri: Uppsatsen empiriska del utfördes pÄ LÀnsstyrelsen i Kronobergs lÀn och bygger pÄ fem individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter som har högre befattningar inom organisationen, inklusive landshövdingen.Slutsats: De viktigaste slutsatserna som besvarar uppsatsen frÄgestÀllning Àr:Personligt mÀsterskap, delaktighet och engagemang Àr viktiga förutsÀttningar för skapandet av en gemensam vision inom organisationen och ledaren anvÀnder alla tillfÀllen för att uppmuntra sina medarbetare till stÀndigt lÀrande och utveckling samt skapar och upprÀtthÄller en kreativ spÀnning inom organisationen samt ett diskussionsfrÀmjande klimat. Ledaren bör vara en förebild för sina medarbetare genom eget engagemang och nÀrvaro.Ledaren mÄste försÀkra sig att alla sina medarbetare drar Ät samma riktning och att kommunikationen fungerar bra pÄ alla nivÄer inom organisationen för att minska risken för missuppfattningar. Dialog och skicklig diskussion Àr viktiga begrepp nÀr det handlar om teamlÀrande och medarbetarna mÄste ha tillrÀckligt med kunskaper för att kunna vÀxla mellan de vid behöv.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen vÀxt, i sÄvÀl styrka som mÀngd. FrÀmlingsfientliga och rasistiska stereotyper anvÀnds ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre sprÄk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett frÀmlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter frÄn etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förstÄelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginlÀggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). VÄrt material bestod av 9 stycken blogginlÀgg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlÀgg pÄ bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlÀgg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mÄngkultur med tre inlÀgg i varje kategori.

Marknadsföring Àr en viktig del av företagssektorn och har pÄ de senare Ären blivit allt viktigare för icke kommersiella1 och ideella organisationer. Det Àr viktigt att icke kommersiella och ideella organisationer har en strategi med sin marknadsföring.Syftet med studien Àr att fÄ idéer och visa hur de ansvariga för den kommunala utemiljön kan marknadsföra sin förvaltning gentemot invÄnarna och politikerna, samt öka förstÄelsen om vilka effekter det finns med god marknadsföring.Eftersom Àmnet om hur icke kommersiella och ideella organisationer bör marknadsföra sin verksamhet, finns i sÄ liten skala har jag fÄtt studera litteratur och vetenskapliga artiklar, rapporter och elektroniska kÀllor inom om-rÄdet för företagsmarknadsföring. Det Àr den form av marknadsföring som ligger nÀrmst det Àmne jag valt att studera. Det har Àven varit aktuellt att göra intervjuer, dels med konsulter som arbetar med att marknadsföra offentliga utemiljöer, dels med ansvariga för marknadsföring av utemiljön i tre kommuner. Detta för att jÀmföra hur det fungerar i verkligheten och vad som kommer fram i teorin.

Plannja AB i LuleÄ Àr Skandinaviens ledande byggplÄttillverkare och producerar i huvudsak produkter i tunnplÄt. Till följd av ökad global konkurrens genomfördes en omorganisation i koncernen, vilken ledde till att företaget numera agerar som bÄde tillverkare och grossist. Höga krav pÄ kundanpassningar har medfört att företagets mellanlager av mÄlade band successivt har ökat till oönskade nivÄer vilket innebÀr hög kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ arbetsmetoder med vilka Plannja kan reducera denna kapitalbindning genom förbÀttrad produktionsstyrning. Implementeringen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora investeringar krÀvs.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rsta linjens chefers arbetsvardag och roll formas inom kommunal ?ldreomsorg samt vilken betydelse organisatoriska f?ruts?ttningar har f?r deras m?jligheter att ut?va chefsuppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger p? intervjuer med ?tta f?rsta linjens chefer inom kommunal ?ldreomsorg i V?stsverige. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.