Resan som distinktion
En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan
Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande. Av den anledningen a?r det av stort intresse att studera hur va?rderingar om vad som konstituerar ?bra? respektive ?da?ligt? resande skapas. TV har en stor roll i denna sta?ndiga va?rderingsprocess da? det sa?nds otaliga reseprogram som fo?rklarar fo?r oss vart och hur man bo?r resa. Realityserien Den stora resan a?r just ett sa?dant program. Va?rt syfte med denna uppsats a?r att analysera vilka underliggande va?rderingar kring resande och status som kommer till uttryck genom representationen av tre svenska familjer i Den stora resan.Fo?r att uppna? detta syfte har vi valt att go?ra en kritisk diskursanalys av tre avsnitt, samt en narrativ analys fo?r att ba?ttre belysa hur representationen av de deltagande familjerna formats av seriens narrativ. Vi har fra?mst utga?tt fra?n sociologen Pierre Bourdieus teorier om smak, status och symboliskt kapital. Genom va?r analys har vi funnit en resediskurs som pra?glar representationen av familjerna; en diskurs vi valt att kalla a?ventyrardiskursen. Beroende pa? det fo?rha?llningssa?tt familjerna haft till resande har de positionerats ho?gt eller la?gt inom diskursen och da?rmed inom programmet i stort. Eftersom serien har sa?nts pa? SVT, som har stor trova?rdighet, naturaliseras denna diskurs och ses som ?sja?lvklar?, vilket da?rmed tvingar tittaren att fo?rha?lla sig till diskursen som det dominerande synsa?ttet. I en sto?rre kontext kan denna diskurs kopplas till fra?gor om makt och status. Va?r slutsats a?r att a?ventyrardiskursens normativa pra?gel i Den stora resan reproducerar en syn pa? resekonsumtion som gynnar de dominerande klasserna i samha?llet.