Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Bakgrund och problem:År 2011 anmĂ€ldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Ă€r det nĂ€st vanligast anmĂ€lda ekonomiska brottet. Det Ă€r ett vĂ€xande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mĂ„ste anvĂ€nda Ă„tgĂ€rder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhĂ€llet, exempelvis genom att skapa en orĂ€ttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Ă€ven skada och hota förtroendet för nĂ€ringslivet samt leda till en dĂ€mpad tillvĂ€xt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Ă€r ett omfattande problem sĂ„ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjĂ€lv, dĂ€rför Ă€r samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka Ă„tgĂ€rder de brottsförebyggande myndigheterna anvĂ€nder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvĂ€nt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vĂ„rt uppsatsarbete.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Denna studie Àmnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försÀljningsstrategi som lÀmpar sig bÀst inom företagshÀlsovÄrdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivÄ dÀr syftet Àr att identifiera företags försÀljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjÀnst Àr ett av de första företagen pÄ den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hÀlsoprofiler, som ett komplement till företagshÀlsovÄrdens tjÀnster. Den empiriska studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och vÀlutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i nÄgon form ansvarade för företagets företagshÀlsovÄrd och inköp av företagshÀlsovÄrdstjÀnster.

Gröna byggnader har under senare tid blivit ett alltmer aktuellt begrepp eftersom den globala uppvÀrmningen uppmÀrksammats och miljöfrÄgor har uppkommit i fler sammanhang för att reducera utslÀppen. Mycket forskning inom omrÄdet gröna byggnader hanterar till stor del kommersiella fastigheter, sÄsom lokaler och kontor. Studier har frÀmst utförts i USA och Storbritannien. Nuvarande regering har som mÄl att uppföra 250 000 nya bostÀder inom sex Är. Detta vÀckte vÄr uppmÀrksamhet och uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka incitament privata fastighetsÀgare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader med upplÄtelsen hyresrÀtt samt om nuvarande regler inom det svenska hyressÀttningssystemet pÄverkar dessa fastighetsÀgare.

MÄlsÀttningen med fÀrgÄtergivning i katalogproduktion Àr att fÀrgen pÄ produkten i katalogen ska upplevas samma som fÀrgen pÄ sjÀlva produkten. ICSAB (IKEA Catalogue Services) producerar varje Är IKEA-katalogen som innehÄller ca 15000 olika produktbilder. Att reproducera dessa bilder Àr ett komplext problem som stÀller höga krav pÄ fÀrghanteringssystemet, fÀrgspecificering av produktfÀrger, fÀrgverifieringsmetoder samt den visuella bedömningen av produktbilderna. Rapporten beskriver produktionsflödet pÄ ICSAB frÄn fotografering av produkterna i fotostudion till utmatning av förprovtryck. UtifrÄn detta arbetsflöde analyseras de faktorer som pÄverkar fÀrgreproduktionen.

Traumatiska sÄrskador Àr vanligt förekommande hos hÀstar och kunskapen om sÄrlÀkningens mekanismer har blivit mycket större under de senaste 15 Ären. Vad gÀller bandagematerial sÄ sÀljs det nuförtiden mÄnga olika bioaktiva kompresser som syftar till att underlÀtta lÀkningsförloppet men tyvÀrr finns inte mycket forskning avseende hur vÀl dessa kompresser fungerar pÄ sÄrskador pÄ hÀstars extremiteter. I denna studie jÀmfördes fyra stycken bioaktiva kompresser: kalciumalginat, manukahonung, polyhexametylen biguandin (PHMB) och Sorbact. Totalt behandlades 15 traumatiskt uppkomna sÄr i fÀltmiljö. Samarbetande distriktsveterinÀrer inledde behandlingen av sÄrskadan med en bioaktiv kompress enligt ett randomiserat protokoll.

Sammanfattning Företaget Zetterströms Rostfria AB i Molkom producerar vÀrmevÀxlare till olika ÀndamÄl. I produktionen anvÀnder Zetterströms en sömsvets som krÀver kylvatten. MÀngden kylvatten som gÄr Ät under ett Är Àr cirka 2016m3. Svetsen gÄr pÄ olika effekter beroende pÄ vad för typ av plÄt som svetsas, om den Àr tjock eller tunn. Vid svetsning av en tjock plÄt körs svetsen pÄ högre effekt Àn om det svetsas en tunnare plÄt.

NÀtverkssamhÀlle, informationssamhÀlle, kunskapssamhÀlle. Begrepp som dessa dyker upp iallt fler sammanhang, anvÀnda av sÄvÀl samtidsobservatörer som visionÀrer. En uppfattningom att det samhÀlle vi ser idag vÀsentligen skiljer sig frÄn det industrisamhÀlle somdominerade 1900-talet Àr inte svÄr att nÀra, och den för mÄnga sjÀlvklara komponent somtillförts Àr just information och de mekanismer som omgÀrdar den. Att förÀndra samhÀllet Àrdock inget som enbart isolerad teknikutveckling Ästadkommer. Tidigare forskning beskriverhur tekniken har inkorporerats i vÄra liv, förÀndrat vÄra vardagliga sysslor och det sÀttmÀnniskor kommunicerar med varandra.

Den ökade konsumtionen i samhÀllet gör att vi producerar allt större mÀngder avfall. För att minska avfallets negativa effekter pÄ hÀlsan och den omgivande miljön behövs en god avfallshantering. Ett steg mot ökade möjligheter att ÄteranvÀnda och Ätervinna material togs under 1980-talet, dÄ befintliga soptippar började utvecklas till Ätervinningscentraler.Syftet med detta examensarbete Àr att jÀmföra utformningen och arbetsmiljön vid tvÄ nya Ätervinningscentraler, och Àven jÀmföra dem med tidigare studerade Ätervinningscentraler i Sverige. Dessutom ska ett förslag pÄ utformning av framtidens Ätervinningscentral tas fram.Genom intervjuer och enkÀter till besökare och anstÀllda, samt observationer av besökare och av anlÀggningarna, kunde skillnader identifieras. I jÀmförelse med besökarna pÄ de tidigare studerade Ätervinningscentralerna, sÄ ansÄg besökarna pÄ de tvÄ nya att det var lÀttare att veta vilken container avfallet skulle placeras i.

Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

De endofytiska svampslĂ€ktena Neotyphodium och EpichloĂ« tillhör svampdivisionen Ascomycota och har utvecklats tillsammans med, och lever inuti, grĂ€sarter i tempererade delar av vĂ€rlden. Även om svampen parasiterar pĂ„ grĂ€splantan kan grĂ€set dra nytta av svampens nĂ€rvaro dĂ„ den skyddar mot insektsangrepp och kan ge grĂ€set förbĂ€ttrad tillvĂ€xt. Endofytiska svampar i vallgrĂ€s Ă€r ett förhĂ„llandevis litet forskningsomrĂ„de i Sverige eftersom endofyterna inte tycks ha pĂ„verkat vallproduktionen eller grĂ€sĂ€tare i nĂ„gon större omfattning. En större inverkan har svamparna pĂ„ vallproduktionen i andra delar av vĂ€rlden dĂ€r torka och högt betestryck Ă€r mer frekvent. Infekterade grĂ€splantor har en ökad konkurrensfördel jĂ€mfört med icke-infekterade grĂ€splantor i dessa miljöer.

Norrbotniabanan illustrerar ett typiskt fall med en omfattande strukturell förÀndring i samhÀllet som krÀver stora ekonomiska resurser och vars byggstart stÀndigt skjuts pÄ framtiden. Processen bakom att bygga banan prÀglas av ett stort antal aktörer med divergerande agendor. För att kunna analysera och studera fallet pÄ ett begripligt sÀtt har spelteori applicerats vilket gör att skeendena kan studeras genom spel i enkla matriser. Uppsatsen syfte Àr att med hjÀlp av spelteori analysera beslutsprocesserna som omger Norrbotniabanans planlÀggning: att med hjÀlp av spelteori förklara utfallet av dessa processer: samt att, baserat pÄ den spelteoretiska logiken, peka pÄ de mekanismer som gjort att processen hittills har stannat av och vad som krÀvs för att den Äterigen ska ta fart. Nyckelaktörerna bakom Norrbotniabanan har identifierats pÄ premissen att de besitter ekonomiska medel och dÀrmed har en reell möjlighet att finansiera en del av banan eller att de kan skapa opinion alternativt fatta beslut om att bygga banan.

Uppgiften bestod av att göra en undersökning av barkhanteringen vid Billerud Karlsborg AB med avseende pÄ ekonomi och barkens torrhalt. Undersökningen omfattar allt frÄn stock till förbrÀnning och eventuell försÀljning av barken. Tidigare sÄ förbrukades all bark i barkpannan, dÀr Änga produceras för torkning av pappret och elproduktion i Ängturbinen. I dag har stora delar av pappersbruket byggts om och effektiviseras, vilket medfört att bruket producerar mer Änga Àn vad som behövs och vad turbinen klarar av att förbruka. Den bark som inte förbrukas av Billerud försöker man sÀlja och barken som blir över lagras i en stor barkstack.