Sök:

Sökresultat:

138 Uppsatser om Människans rörelse - Sida 9 av 10

SVA-verksamheten verksamheten i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor. : En fallstudie om hur studiens resultat kan pa?verka skolframgången för flerspråkiga elever.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Fo?rutsa?ttningar fo?r elektrifierade lastbilar med eHighway inom svensk gruvindustri : En ja?mfo?relse av olika transportslag mellan Mertainen och Svappavaara

The Swedish government has a goal of achieving a fossil-free vehicle fleet in 2030. Heavy transport constitutes a significant part of Sweden's transportation sector and the vehicles are driven almost exclusively by fossil fuels. Siemens has developed eHighway, a concept for electric road systems enabling electrification of trucks, in order to reduce the environmental impact of heavy transports. This study aims to investigate the potential that eHighway has on transporting iron ore from the mine of Mertainen to a processing plant in Svappavaara. Electrified trucks are compared with conventional trucks, and diesel and electric trains.The evaluation was made with respect to energy consumption, environmental impact, and cost.

Investera i en kvävesensor? : en ekonomisk jämförelse av tre fiktiva gårdar

Denna uppsats är skriven på kandidatnivå och omfattar 15 högskolepoäng. Uppsatsen är skri-ven inom ämnet Företagsekonomi vid Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversi-tet. En stor kostnadspost för växtodlingsgårdar är handelsgödsel. Svenska lantbrukare tenderar att överskatta grödans kvävebehov, vilket har lett till att den genomsnittliga kvävegivan är högre än den ekonomiskt optimala givan. En kvävesensor kan ge möjlighet till att anpassa kvävegi-van till fältets behov, och där igenom möjligen öka lantbrukarens förutsättningar för skörd- och kvalitetsökning. Kvävesensorn introducerades på den svenska marknaden för 15 år sedan.

En analys av EPC som modell för energieffektivisering : En djupdykning i energieffektiviseringsåtgärder i Umeå kommuns EPC-projekt för att närmare förstå EPC som projektform vid energieffektivisering

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Lärares och föräldrars högläsning, tidskrävande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lärares och föräldrars roll vid högläsning

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Mitt liv online vs. offline : En kvalitativ studie om sja?lvpresentation pa? Instagram

Pa? sociala na?tverkssidor tilla?ts anva?ndarna att presentera sig sja?lva. Sociala medier ger anva?ndarna mo?jlighet att styra och kontrollera sin presentation pa? ett annat vis a?n hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i ja?mfo?relse med den interpersonella situationen.

Minskar kvinnliga revisorer fo?rekomsten av earnings management och skiljer det sig a?t mellan la?nder med ho?g respektive la?g ja?msta?lldhet? : En ja?mfo?rande studie av svenska och baltiska bo?rsnoterade fo?retag

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Hormonsto?rande a?mnen i fo?rskolans inomhusmiljo? : Inventering av privata fo?rskolor i O?stersunds kommun och fo?rslag till fo?rba?ttringsa?tga?rder

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

SJA?LVFO?RSO?RJNING AV JORDBRUKSPRODUKTER I SVERIGE : Att fo?redra eller ej ur ett klimatperspektiv

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

Fri rörlighet för jurister inom Europeiska unionen : Vilka krav ställs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat?

En av de grundläggande rättigheterna som ska säkerställas alla jurister inom unionen är den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen åberopa den fria rörligheten för personer, tjänster eller etableringsfriheten. Juristyrket är ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började år 1974 genom rätts-praxis från EUD. Därefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande fråga i rättspraxis är vilka krav som ställs på jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. Därav är syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhållit från en medlemsstat som krävs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Produktion av bioplast i Värmland? : Fermentering av olika avfallströmmar

Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

Should I stay or should I go? : En fallstudie om krympande kommuners inställning till befolkningsminskningar

Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.

Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden : Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

<- Föregående sida 9 Nästa sida ->