Produktion av bioplast i Värmland?
Fermentering av olika avfallströmmar
Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn. I Sverige fo?rbrukades a?r 2010 ungefa?r 880 000 ton plast.I Asien produceras ungefa?r 50 % av all va?rldens plast och Kina sta?r fo?r cirka ha?lften av detta. Nordamerika och Europa sta?r fo?r cirka 40 % av va?rldens plastproduktion. Resterande produktion av plast a?r fo?rdelat pa? Afrika och Sydamerika.Kommersiell plast a?r uppbyggd av sma? enheter kallade polymerer. Polymerer a?r i sin tur uppbyggda av a?nnu mindre enheter som kallas monomerer. Dessa monomerer a?r i dagsla?get framsta?llda av petroleum (ra?olja/mineralolja). Ungefa?r 4 % av va?rldens oljekonsumtion ga?r a?t som ra?vara till att producera plast och lika mycket olja anva?nds som bra?nsle i tillverkningsprocessen.Begreppet bioplast a?r en hel familj av material som a?r biologiskt nedbrytbar, biobaserade eller ba?dadera. Det a?r dock inte en sja?lvklarhet att bioplaster besitter ba?da egenskaperna. PHA-plast a?r biobaserad och biologisk nedbrytbar, vilket a?r anledningen till att den sta?r i fokus under detta examensarbete. Fo?r produktion av PHA-plast anva?nds en trestegsprocess, vilket innefattar ett fermenteringssteg, ett selektionssteg och ett ackumuleringssteg. Sist sker en extraktion fo?r att frigo?ra PHA- plasten fra?n det o?vriga organiska materialet. Syftet med det ha?r examensarbetet a?r att med hja?lp av framsta?llning av bioplast fra?mja miljo?n, vilket en anla?ggning som producerar bioplast skulle go?ra eftersom en del av den fossiloljebaserade plasten skulle kunna bytas ut mot bioplasten PHA. Sto?rre framsta?llningsmo?jligheter av bioplast i Va?rmland skulle medfo?ra ett o?kat intresse av en produktionsanla?ggning. Ma?let a?r att inventera olika industrier runt om i Va?rmland, i fo?rsta hand matindustrier och skogsindustrier, och utreda deras processavloppsvattens potential att producera VFA.I detta examensarbete har fermenteringsfo?rso?k genomfo?rts satsvis pa? processavloppsvatten fra?n OLW, Barilla (Wasa), Skoghall, Gruvo?n och Rottneros. Fo?rso?ken visar deras potential att producera VFA. Experimenten utfo?rdes med ett konstant pH pa? 6 och varierande uppeha?llstid. Resultaten visade att OLW och Barilla har ba?st potential till VFA-produktion med 4500 mg/l respektive 1610 mg/l.Spa?dning av OLWs och Barillas processavloppsvatten visade sig vara en gynnsam a?tga?rd, da? VFA-produktionen o?kade snabbare i ja?mfo?relse med de tester som utfo?rdes vid icke-spa?dning. Dock erho?lls inte lika stor totalma?ngd av VFA. Det a?r dock ba?ttre att producera en sto?rre ma?ngd VFA och pa? sa? vis la?ta processen ta la?ngre tid.Vid fortsatta experiment rekommenderas att go?ra ytterligare fo?rso?k pa? OLW och Barillas processavloppsvatten da? de visade ba?st potential till VFA-produktion.