Sök:

Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden

Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering


I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2). De parametrar som inga?tt a?r partiklar och energianva?ndning samt CO2, NOx och SO2.Tva? olika bera?kningsverktyg har ja?mfo?rts och valet fo?ll pa? ett verktyg fra?n NTM, Na?tverket fo?r Transporter och Miljo?n. En genomga?ng av vilken information som erfordras fo?r att go?ra bera?kningar har gjorts och fo?r att underso?ka tillga?ngen till dessa data har ett antal intervjuer samt en workshop genomfo?rts med olika akto?rer, ba?de inom Norra Djurga?rdsstaden men ocksa? utifra?n. Andra saker som diskuterades var akto?rernas syn pa? bygglogistikcentret, vad som kan fo?rba?ttras med det samt hur sja?lva utfallet av en utva?rdering skulle kunna fo?rba?ttras, exempelvis genom styrning i upphandlingsprocessen. Intervjuer och workshop har ocksa? varit viktiga i syfte att fo?rankra den fo?reslagna utva?rderingsmetoden hos akto?rerna sja?lva.Under intervjuer och workshop har det bland annat framkommit en del konstateranden och na?gra fo?rslag till fo?rba?ttringar. Exempelvis sades att logistikfra?gor lyfts upp enbart genom att bygglogistikcentret finns och att den sto?rsta fo?rba?ttringen med bygglogistikcentret anses vara att framkomligheten a?r mycket ba?ttre a?n vad den annars hade varit. En annan sak som de flesta var eniga om var att krav i upphandling bo?r sta?llas sa? tidigt som mo?jligt fo?r att de ska kunna fa? sa? stor effekt som mo?jligt.Fo?r att go?ra en utva?rdering kra?vs data om alla olika transporter och fo?r varje transporttyp beho?vs information inom tre olika kategorier: fordonet, lasten samt sja?lva ko?rva?gen. Eftersom alla data inte finns tillga?ngliga idag kommer en del antaganden att beho?va go?ras, hur ma?nga beror pa? na?r i tiden utva?rderingen ska go?ras och hur noggrann den ska vara. Om en utva?rdering ska go?ras snarast rekommenderas att ett antal manuella ma?tningar genomfo?rs men fo?r att utva?rderingar ska kunna go?ras kontinuerligt fo?resla?s att en del a?tga?rder vidtas fo?r att automatisera insamlingen av data.Det rekommenderas ocksa? att en ka?nslighetsanalys av erha?llna ma?tva?rden go?rs fo?r bedo?mning av vilka data som a?r i sto?rst behov av o?kad noggrannhet fo?r att utva?rderingens tillfo?rlitlighet ska o?ka. Beroende pa? vad en sa?dan analys visar ges fo?rslag pa? na?gra olika a?tga?rder som kan vidtas, sa?som att montera kameror vid grindpassager fo?r information om passerande fordon eller att installera datorer i vissa fordon fo?r att fa? information om ko?rbeteende. 

Författare

Anna Fröjd

Lärosäte och institution

KTH/Industriell ekologi

Nivå:

"Masteruppsats". Självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng (med vissa undantag) utfört för att erhålla masterexamen.

Läs mer..