Mitt liv online vs. offline
En kvalitativ studie om sja?lvpresentation pa? Instagram
InstagramSocial mediaSelf presentationIdealizingMisrepresentationAudience adjustmentsInstagramSociala medierSjälvpresentationPublikanpassningIdealiseringMissrepresentation
Pa? sociala na?tverkssidor tilla?ts anva?ndarna att presentera sig sja?lva. Sociala medier ger anva?ndarna mo?jlighet att styra och kontrollera sin presentation pa? ett annat vis a?n hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i ja?mfo?relse med den interpersonella situationen. Sa?ledes ma?ste anva?ndarna pa? de sociala medierna ge en konsekvent bild av sig sja?lva fo?r att inte ge en annorlunda sja?lvpresentation a?n den som har givits offline. Hur presentationer online skiljer sig fra?n varandra har nyligen bo?rjat studeras. Exempelvis finner vi en kartla?ggning om hur Facebook skiljer sig fra?n LinkedIn i anva?ndarnas sa?tt att presentera sig. Fa?ltet efterfra?gar dock mer forskning som underso?ker enskilda medier fo?r att se om man i det valda mediet har mindre eller sto?rre tendenser till att skilja mellan presentationen online respektive offline. Utefter detta har vi identifierat studiens forskningslucka da? vi konstaterat att det saknas forskning om hur vi presenterar oss pa? Instagram. Studiens syfte a?r att underso?ka sociala mediers betydelse fo?r ma?nniskors sja?lvpresentation.Vi valde att tilla?mpa en kvalitativ metod. Vi genomfo?rde semistrukturerade samtalsintervjuer med sex deltagare. Samtalsintervjun utgjorde den interpersonella offlinepresentationen som da?refter ja?mfo?rdes med onlinepresentationen, vilket utgjordes av deltagarnas instagraminneha?ll. Studiens teoretiska ramverk behandlar publikanpassning och tre olika former av missrepresentation: idealisering, uteslutande av demografiska aspekter samt ett ogiltigt sja?lvkoncept. Vi har via inneha?llsanalyser letat efter just dessa fenomen.Studiens resultat visar att sja?lvpresentationen pa? Instagram a?r ytterst begra?nsad och dessutom uteslutande av fullsta?ndiga kontexter. Vi finner ingen pa?taglig publikanpassning utan finner snarare att anva?ndarna utga?r ifra?n att deras fo?ljare, publik, a?r va?l insatta i deras liv och da?rmed fo?rsta?r den fullsta?ndiga kontexten som a?r utesluten i en uppladdad bild. Resultatet visar ocksa? att de tre formerna av missrepresentation inte ga?r att tilla?mpa pa? Instagram som socialt medium trots att vi finner sma? tendenser av idealiserande. Idealiserandet beror antagligen fra?mst pa? Instagrams tekniska utformning.