SJA?LVFO?RSO?RJNING AV JORDBRUKSPRODUKTER I SVERIGE
Att fo?redra eller ej ur ett klimatperspektiv
Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n. Syftet med denna rapport var att utro?na huruvida det ur ett klimatperspektiv a?r mest fo?rdelaktigt att Sverige har en ho?g sja?lvfo?rso?rjningsgrad pa? ett urval av jordbruksprodukter, eller om dessa bo?r produceras i de la?nder som de idag importeras ifra?n. Detta utfo?rdes genom ja?mfo?relse av olika studier som utfo?rt livscykelanalyser pa? dessa jordbruksprodukter. Klimatpa?verkan uttrycktes i koldioxidekvivalenter i de studerade livscykelanalyserna.Resultaten visade att sja?lvfo?rso?rjningsgraden i Sverige fo?r de utvalda produkterna fla?skko?tt, mjo?lk, no?tko?tt, tomat och a?gg varierade mellan 14 och 103 procent. Fo?r fla?skko?tt erho?lls den la?gsta klimatpa?verkan vid produktion i Danmark med inkluderad transport till Sverige. Fo?r no?tko?tt visade resultaten att den la?gsta klimatpa?verkan uppkom vid produktion i Danmark, och fo?r mjo?lk vid produktion i Tyskland. Resultatet fo?r tomat visade att la?gst klimatpa?verkan erho?lls vid produktion i Spanien, med transport till Sverige. Fo?r a?gg var produktion i Sverige det alternativ som gav la?gst emissioner och sa?ledes den enda produkt, utifra?n resultaten i denna rapport, da?r Sverige borde ha en ho?g sja?lvfo?rso?rjningsgrad.Stora variationer uppvisades i de olika studierna, ba?de mellan och inom la?nderna, fo?r respektive produkt. Det diskuterades huruvida en viss del av dessa variationer kunde ha?rledas till olikheter i studiernas utformning, med olika systemgra?nser och inkluderade processer som exempel. Att transport till Sverige ej inkluderades i samtliga studier noterades som en svaghet fo?r resultaten i denna rapport. Detta kunde mycket va?l ta?nkas pa?verka resultaten i den utstra?ckning att det optimala landet fo?r produktion a?ndrades, och sa?ledes att sja?lvfo?rso?rjning i Sverige blev mer fo?rdelaktigt.Aspekter fo?r sja?lvfo?rso?rjning som ej a?r kopplade till klimatperspektivet diskuterades till viss del i denna rapport. Fo?r vissa av dessa kunde det ta?nkas att motstridiga rekommendationer uppstod ja?mfo?rt med de resultat som presenterades som fo?rdelaktiga ur ett klimatperspektiv. Andra aspekter som sociala och ekonomiska utela?mnades i denna rapport. Fo?r framtida studier rekommenderas att fler aspekter a?n klimatpa?verkan integreras fo?r att fa? ett mer allomfattande resultat ga?llande vilken sja?lvfo?rso?rjningsgrad som bo?r ga?lla fo?r Sverige.