Should I stay or should I go?
En fallstudie om krympande kommuners inställning till befolkningsminskningar
Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu. Na?r fenomenet krympande kommuner a?r sa? pass vanligt som det a?nda? a?r och har varit i sa? pass ma?nga a?r sa? vill man ga?rna tro att fra?gan om befolkningsminskningar och hur de kan och bo?r hanteras vore en viktig fra?ga fo?r de krympande kommunerna att behandla i sina o?versiktsplaner.Ja?mfo?rt med hur da?ligt underso?kt a?mnet krympande sta?der a?r i Sverige blir kontrasten mot ett par andra la?nder i fra?mst Europa sla?ende. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hja?lpa krympande sta?der att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsma?ssiga fo?rutsa?ttningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsma?ssiga faser som Wiechmann menar att Dresden ga?tt igenom sedan bo?rjan av 1990-talet. I det ha?r arbetet o?versa?tts modellen med de tre faserna i en matris och ett fo?rso?k go?rs att tolka dem och fo?rso?ka applicera modellen pa? krympande svenska kommuner. De fra?gesta?llningar som behandlas a?r:- Hur kan o?versiktsplanering i krympande svenska kommuner fo?rsta?s utifra?n Wiechmanns faser?- Vilka typer av strategier fo?r att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner?Det ha?r arbetet tar ett inneha?llsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp pa? o?versiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner inga?r i studien, dessa a?r i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxa? kommun, Olofstro?ms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning pa? mer a?n fem procent sedan millennieskiftet och mer a?n femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien inga?r tva? o?versiktsplaner fra?n respektive kommun, totalt a?tta o?versiktsplaner. O?versiktsplanerna a?r de tva? senaste lagakraftvunna o?versiktsplanerna, vilka analyseras med avseende pa? hur de kan inordnas i en pa? fo?rhand besta?md mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser.Resultatet av studien visar att o?versiktsplanerna, ba?de de tidigare och de nu ga?llande, i allra ho?gsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och va?ldigt lite har skett mellan de ba?da generationerna o?versiktsplaner. Den fo?ra?ndring som trots allt har skett a?r en svag ro?relse mot den tredje fasen, men trenden a?r inte pa? na?got sa?tt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljo?er, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utfo?rs pa? ett professionellt sa?tt.Slutsatsen a?r att det fortfarande efter den ha?r studiens fa?rdigsta?llande a?r oklart om o?versiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan fo?rsta?s med hja?lp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier pa? a?mnet, ga?rna med en la?ngre tidshorisont kanske kan ge svar pa? om det kra?vs att en ny modell utarbetas - en modell da?r faserna ba?ttre sta?mmer o?verens med situationen i svenska krympande kommuner.