Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

VÄrt val av forskningstema föll sig naturligt dÄ vi bÄda finner det av yttersta vikt att de estetiska lÀroprocesserna framhÄlls i de didaktiska praktikerna. DÀrför var vi nyfikna pÄ att fÄ reda pÄ hur det förhÄller sig med detta i empirin. VÄrt huvudsyfte med studien var att fÄ svar pÄ frÄgan pÄ vilket sÀtt de estetiska lÀroprocesserna anvÀnds i arbetet med barn med sÀrskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser Àr fördelen med att anvÀnda sig av de estetiska lÀroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska lÀroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fÀltstudie pÄ nÄgra skolor i norra Norrland, Kiruna samt SkellefteÄ.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att fÄ reda pÄ vilka resurser som behövs för ett vidgat anvÀndande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras anvÀndning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade anvÀnder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade ocksÄ vilka motiv de har för att anvÀnda sig av dessa inslag.

Syftet med studien var att undersöka vad nÄgra verksamma lÀrare hade för syn pÄ estetiska lÀrprocesser. Vi ville Àven fÄ fram om det var nÄgot som lÀrarna sjÀlva anvÀnde sig av och i sÄdana fall varför eller varför inte. För att ta reda pÄ hur olika lÀrares syn kan se ut nÀr det gÀller estetiska lÀrprocesser sÄ valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika lÀrare verksamma i de tidigare Ären som har olika arbetssÀtt för sina elever. Forskning visar goda resultat för de skolor som anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser. Alla informanterna verkade positiva till det arbetssÀttet, men i vilken omfattning och hur de anvÀnder sig av det skiljer dem Ät.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Abstract Estetik som mÄl och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat tvÄ av pedagogerna ifrÄn verksamheten. DÀrigenom har vi funnit svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut nÀr den anvÀnds som mÄl respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna lÀroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring Àmnet.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Syftet med detta arbete Àr att bidra till en fördjupad förstÄelse för vad estetiska lÀrprocesser Àr och hur de anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ varför man bör anvÀnda sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen och hur de kan anvÀndas och vad man gör ute i verksamheten. Med utgÄngspunkt i att estetiska lÀrprocesser Àr bra dels för att frÀmja elevernas inlÀrningen och dels för den variation de ger, kan processerna ses som en hjÀlp för lÀrare att nÄ ut till fler elever med mera.    I rapporten intervjuas fyra verksamma grundskollÀrare frÄn tre olika skolor. TvÄ av intervjupersonerna kommer frÄn en skola med estetisk profil och de andra tvÄ kommer frÄn skolor utan estetisk profil. Litteraturundersökningar genomförs i omrÄdena kring estetik, estetiska lÀrprocesser och lÀrande i allmÀnhet.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.

Den hÀr uppsatsen handlar om vilka estetiska uttrycksformer och medier som pedagoger vÀljer att arbeta med och varför. Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilka estetiska uttrycksformer som Àr mer eller mindre framtrÀdande i förskolan. Detta för att vi som pedagoger medvetet ska kunna skapa en verksamhet dÀr barnen erbjuds möten med varierande estetiska uttrycksformer. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio pedagoger, frÄn tre förskolor, för att ta reda pÄ vilken betydelse de anser att arbete med estetiska uttrycksformer har för att stimulera barnens lÀrande och utveckling samt förmÄga att kommunicera. Under analysen av empirin har vi sett pÄ estetiska uttrycksformer ur ett socialisationsperspektiv och hantverkstradition, ett utvecklings-perspektiv och personlig uttryckstradition samt en erfarenhetstradition.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta fasta pÄ hur lÀrare förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. VÄra intentioner Àr att undersöka vilken instÀllning verksamma lÀrare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhÄller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lÀrarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. VÄr slutsats Àr att alla medverkande lÀrare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begrÀnsar fantasin.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om hur förskollÀrare uppfattar de estetiska uttrycksformerna och deras betydelse för förskolans verksamhet samt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare relaterar estetiska uttrycksformer till förskolans lÀroplan. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie, dÀr fyra förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor har intervjuats.Resultaten i studien visar att förskollÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för barnen. Vidare framlÀggs det att de estetiska uttrycksformerna i stor del uppfattas som verktyg för att frÀmja barnens personlighetsutveckling, kommunikation med andra och för lÀrandet. Det fanns dÀremot delade meningar om hur förskollÀrarna relaterar det estetiska arbetet till lÀroplanen. Samtliga pedagoger ansÄg att lÀroplanen har blivit mer Àmnesinriktad och att det estetiska fÀltet har fÄtt mindre fokus, dÀremot menade pedagogerna att lÀroplanen Àr öppen för tolkning.

Syftet med denna studie Àr att samla kunskap om lÀrares uppfattningar om och vÀrdering av estetiska uttrycksformer i undervisningen. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie dÀr Ätta lÀrare pÄ sex olika skolor har intervjuats. De medverkande lÀrarna arbetar alla pÄ lÄgstadiet i samma kommun och har ansvar för en egen klass. LÀrarna har inte behövt speciella kompetenser eller behörigheter inom de estetiska uttrycksformerna för att delta i studien och informanternas Älder och kön har inte haft nÄgon betydelse.Resultaten i studien visar att lÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för eleverna. Vidare framkommer det att de estetiska uttrycksformerna i stor utstrÀckning uppfattas som verktyg för att frÀmja lÀrandet i skolans andra Àmnen.