Titel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utveckling ? Varför Àr estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmÀnutbildningsomrÄde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollÀrares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras förestÀllningar om anvÀndningen av estetiska uttrycksformer. ForskningsfrÄgor som behandlats Àr Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lÀrande, samt PÄ vilka sÀtt och i vilka sammanhang anvÀnder de estetiska uttrycksmedel i barnens lÀrande och utveckling?Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lÀrandeFörfattare: Nafisa Rahman Bonna, 2012htTitel:Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utvecklingEstetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lÀrande och utveckling ? Varför Àr estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmÀnutbildningsomrÄde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012.Denna studie syftar till att undersöka fem förskollÀrares tolkningar av begreppet estetik.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i Ärskurs 9 upplever de praktiska/estetiska Àmnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att fÄ en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska Àmnenas betydelse för elevernas motivation till lÀrande. Resultatet grundar sig pÄ nio stycken intervjuer med elever i Ärskurs 9. Sammanfattningsvis kan sÀgas att Àmnena inte pÄverkar elevers motivation i lika stor utstrÀckning som vad lÀraren i sig gör. De praktiska/estetiska Àmnena pÄverkar elevers inlÀrning genom att de skapar intressanta och lÀrorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

Det hÀr Àr en studie som handlar om hur och om de estetiska uttrycken har gestaltats i en Är 1-2. Studien visar att det finns forskning kring hjÀrnan och dess uppbyggnad som stödjer styrdokumenten och det som finns skrivet angÄende tyngden av att anvÀnda de estetiska uttryckssÀtten.Studien har jag byggt upp kring syftet och syftesfrÄgorna genom att söka svar i observation och intervjuer. NÀr trianguleringen av observation och intervjuer var klar började bearbetningen av data som framkommit innan analys och resultatet kunde sammanstÀllas. Diskussionen kring sjÀlva arbetet Àr intressant i mÄnga avseenden men framför allt för att visa pÄ vad det Àr som Àr styrkan samt svagheten med studien.I slutet har jag gett förslag pÄ fortsatt forskning för att komma vidare i Àmnet kring de estetiska uttrycken i svenskÀmnet. Det finns alldeles för lite forskning som specificerar vad de estetiska uttrycken Àr..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar pÄ sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de anvÀnder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har anvÀnt oss av har handlat om estetikens framvÀxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vÄrt Àmne. NÄgra slutresultat som vi har kommit fram till Àr att mÄnga av pedagogerna som vi har intervjuat har anvÀnt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lÀra barn andra fÀrdigheter Àn att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har Àven sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gÀller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna.

Syftet med följande studie Àr att undersöka betydelsen av estetiska lÀroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lÀrare valt att arbeta med estetiska lÀroprocesser i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar lÀrarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande omrÄden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska lÀroprocesserna i svenskundervisning Äterfinns. Det första omrÄdet rör att fÄnga eleven medan de övriga tre Àr mer elevrelaterade. 1.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur och om pedagogerna anvÀnder sig av estetiska lÀrprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfÀlle inom so-Àmnena som estetik tas upp och det Àr inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhÀllsorienterade Àmnena. DessvÀrre Àr Àven den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem Är av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att anvÀnda de estetiska Àmnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssÀtt i samband med lÀs- och skrivinlÀrning. UtifrÄn syftet har följande problemformulering preciserats med tvÄ tillhörande underfrÄgor: Vilken uppfattning har pedagoger i Är ett och tvÄ om de estetiska Àmnena musik, bild och drama i integration med lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser de pÄ sin egen roll som pedagog i lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom omrÄdet och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt pÄ att integrera de estetiska Àmnena i lÀs- och skrivinlÀrning. De flesta respondenter i undersökningen vÀljer att kombinera olika metoder vid lÀs och skrivinlÀrning.

I det hÀr examensarbetet har vi pÄ tvÄ olika förskolor undersökt hur pedagoger förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutveckling hos barn med svenska som andrasprÄk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om och hur yrkesverksamma pedagoger arbetar, och sÀger sig arbeta, med estetiska uttrycksformer i samband med sprÄkutvecklande aktiviteter hos barn med svenska som andrasprÄk. I vÄr undersökning har vi valt kvalitativ metod i intervjuer och observationer. Vi genomförde sammanlagt tre observationer och fyra intervjuer. Det sociokulturella perspektivet Àr den grundteori vi utgÄr ifrÄn dÄ vi talar om barns sprÄkutveckling och de estetiska uttrycksformernas betydelse.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Syftet med undersökningen Ă€r att se hur och varför de estetiska uttrycksformerna anvĂ€nds i förskoleklass och skola. Även pedagogernas syn pĂ„ de estetiska uttrycksformernas roll i förskoleklass och skola undersöks. I undersökningen har Ă„tta pedagoger intervjuats frĂ„n fem olika skolor.Resultatet visar att pedagogerna överlag Ă€r positiva till att arbeta med de olika estetiska uttrycksformerna och ser möjligheter för eleverna att fĂ„ vara delaktiga och kreativa i sin lĂ€randeprocess. Resultatet visar Ă€ven pĂ„ att pedagogerna upplever att uttrycksformerna har en social och personlig inverkan pĂ„ elevernas utveckling. Skillnader i arbetet med de estetiska uttrycksformerna som syntes berodde pĂ„ olika faktorer som till exempel resurser, kollegers möjligheter till samarbete samt materiella orsaker..

Syftet med denna undersökning Ă€r att försöka belysa begreppet estetiska lĂ€rprocesser och ta reda pĂ„ hur bekant verksamma lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r Ă€r med detta begrepp. Undersökningen strĂ€var ocksĂ„ efter att fĂ„ syn pĂ„ om estetiska lĂ€roprocesser Ă€r synlig i klassrummen. Litteratur som jag anvĂ€nt mig av behandlar tidigare forskning kring Ă€mnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har sĂ„ mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska lĂ€roprocesser. Även om viljan finns dĂ€r sĂ„ saknas modet att gĂ„ utanför det traditionella och kunskapen som krĂ€vs.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrares ser pÄ och reflekterar kring estetiska uttrycksformer i mÄngkulturella förskolor. Genom Ätta intervjuer med förskollÀrare verksamma i förskolor i vad som klassas som mÄngkulturella omrÄden, vill denna studie belysa hur förskollÀrare ser pÄ barns kulturella bakgrund i relation till hur barnen förhÄller sig till estetiska uttrycksformer. Men Àven vilket syfte förskollÀrare har att anvÀnda estetiska uttrycksformer i arbetet med barn med olika kulturell bakgrund. Studiens stÀlls mot litteratur som behandlar olika perspektiv pÄ estetik och lÀrande i mÄngkulturella sammanhang samt tidigare forskning som berör de frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn.Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i studien anser att barnens olika kulturer har betydelse för hur de förhÄller sig till de estetiska uttrycksformerna. Dock arbetar de aktivt för att integrera barnens skilda kulturer och genom de estetiska uttrycksformerna ge möjlighet för barnen att uttrycka sig pÄ andra sÀtt Àn genom det talade sprÄket..

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

I uppsatsen förenas tvÄ perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nÀmnare. Syftet Àr att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers sprÄkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men ocksÄ som sprÄkform med ett slags egenvÀrde. Undersökningen har baserats pÄ tvÄ, av mig iscensatta, engelsklektioner i en Ättondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.