Sök:

Sökresultat:

170 Uppsatser om Lärares lyssnande - Sida 2 av 12

Psykisk oh?lsa inom f?rskolan Det kommer v?l senare i livet? En kvalitativ studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar och erfarenheter av begreppet psykisk oh?lsa samt deras f?rebyggande arbete i f?rskolan.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Tala Àr silver, tiga Àr guld! : att belysa kommunikation; samtal, lyssnande samt kommunikationshinder i mötet mellan patient och vÄrdare i vÄrdmiljö ? en litteraturstudie

Bakgrund: Kommunikation innebÀr en relation mellan en sÀndare och en mottagare samt ett möte pÄ en jÀmlik nivÄ. Att lyssna aktivt Àr en grundlÀggande kunskap inom omvÄrdnad och lyssnandet leder till att sedan kunna kommunicera effektivt. VÄrdprofessioner kommunicerar pÄ varierande sÀtt, har olika mÄl med kommunikationen samt att det finns flera samtalstekniker. Ett hinder i kommunikationen beskrivs som avsaknad av ett gemensamt sprÄk eller att tolk anvÀnds till hjÀlp. Syfte: Att belysa kommunikation, samtalet och lyssnandet i mötet mellan patient och vÄrdare i vÄrdmiljö.

Salespersons perceived usage of Active Empathic Listening : A qualitative study

Syfte: VÄrt syfte Àr att utifrÄn de tre dimensionerna analysera hur mer erfarna sÀljare i jÀmförelse med mindre erfarna sÀljare uppfattar att de anvÀnder sig av ett Aktivt Empatiskt Lyssnande.  Metod: Med bakgrund till studiens syfte lÀmpade det sig att anvÀnda en kvalitativ metod. Som övergripande undersökningsdesign anvÀndes en flerfallsstudie för att studera det berörda fenomenet. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med respondenter frÄn olika företag. En abduktiv analys metod med inspiration frÄn Grounded theory anvÀndes sedan för att analysera det empiriska materialet.  Resultat & slutsats: Studien indikerar pÄ att det finns en viss skillnad i hur mer och mindre erfarna sÀljare anvÀnder sig av Aktivt Empatiskt Lyssnande, AEL.

"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Att skriva sig till lÀsning : En intervjustudie om la?rares resonemang kring en la?s- och skrivinla?rningsmetod (ASL)

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

"Gode Gud, bara jag inte springer och lÄser in mig" : psykiatrisjuksköterskans relationsskapande med patienten i hotfulla situationer

Syfte: Studiens syfte var att ur ett etiskt perspektiv belysa hur psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer med fyra psykiatrisjuksköterskor lĂ„g till grund för innehĂ„llsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fyra teman vilka Ă€r Sjuksköterskan som professionell vĂ„rdare, Sjuksköterskan som patientens advokat, Det hotfulla mötet och Det motsĂ€ttningsfulla mötet. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation, förklarad med hjĂ€lp av LĂ©vinas etik, genom att bli djupt pĂ„verkad av medlidande och sorg över patientens öde, genom att med sitt bestĂ„ende ansvar ta initiativ att nĂ€rma sig patienten i lyssnande och tillit, genom att i detta lyssnande fĂ„ stöd av arbetsgruppen, för att utvidga ansvarstagandet i relation till patienten, den Andre och genom att, nĂ€r tvĂ„ng anvĂ€nds, vara övertygad om att det Ă€r för patientens bĂ€sta.

Förhandsavgörandereglernas inverkan pÄ hovrÀttens prejudikatdispensregler

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Opera och homoerotiskt lyssnande : En jÀmförande studie om homosexuella kvinnors och mÀns relation till opera

Katarina Glantz: Opera och homoerotiskt lyssnande - en jÀmförande studie om homosexuella kvinnors och mÀns relation till opera. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, 60 p, 2003.Idag fÄr vi en relativt splittrad bild av vad ett homosexuellt förhÄllande till opera innebÀr. En övervÀgande del av samtida texter behandlar Àmnet ur ett manligt perspektiv, men det finns Àven lesbiska kvinnor som beskriver sina relationer till opera. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ likheter och olikheter över könsgrÀnserna, genom att jÀmföra texter som speglar ett kvinnligt respektive ett manligt homosexuellt förhÄllande till opera.I studien kan lÀsaren bl a se hur operaintresset utmynnat i divakult och skivsamlande för operabögar, men Àven hur lesbiska kvinnor faller för operadivor. Operaprimadonnor kan vara speglingsobjekt för bÄde homosexuella kvinnor och mÀn, men det finns en skillnad i vilka röstfack som föredras.

Formativ bedömning-motsvarar elevens upplevelser lÀrarens intentioner

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

?Antal Verktyg i Verktygsla?dan? : en studie i tre instrumentalla?rares fo?rha?llningssa?tt till undervisning

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

"kaffe Àr tydligen viktigare Àn att hjÀlpa oss" : - elevers upplevelser av kommunikation och delaktighet

SammanfattningGenom hela vÄr lÀrarutbildning har vi kÀnt att vi stÀndigt Äterkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lÀrare och elev, samtal som kan ligga till grund för bÄde ett fördjupat lÀrande och för att frÀmja det sociala samspelet. Samtalet kan sÄledes kopplas bÄde till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det Àr lÀraren som har makten att avgöra pÄ vilket sÀtt eleverna fÄr kÀnna delaktighet, eftersom det Àr lÀraren som bestÀmmer nÀr, var och hur eleverna slÀpps in i samtal. DÀrför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, dÄ det Àr eleverna som fÄr ta konsekvenserna av lÀrares förhÄllningssÀtt. VÄr utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv fokuserar pÄ gruppens och sprÄkets betydelse i lÀrandet. För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever kÀnner att de har goda möjligheter till att mötas och fÄ samtala.

Om portamentoanvÀndning för violin

I have analysed the use of portamenti by violinists Janine Jansen, Itzhak Perlman, Jascha Heifetz and Nathan Milstein in the first 8 bars and the two parallel phrases of the Max Bruch Violin Concerto No. 1 in G minor. I have copied their portamenti and recorded myself performing theese phrases in style of each violinist. By doing this I have learnt new ways to use shifting on the violin for expressive purposes and realized how much there is to learn by imitating your predecessor..

Sökande efter meningspotential-en studie om iPad i förskolan

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Musiklyssnande i förÀndring : C-uppsats om hur lyssnarvanorna förÀndrats sedan 1970-talet

Jag har jÀmfört hur unga mÀnniskor lyssnade pÄ inspelad musik pÄ 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkÀtundersökning dÀr tvÄ grupper, en som Àr ung idag och en som var ung pÄ 1970-talet, fÄtt svara pÄ frÄgor om sitt musiklyssnande. EnkÀten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden nÀr det gÀller förutsÀttningarna för lyssnandet, Àr övergÄngen frÄn analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner.

Att förstÄ

Syftet med denna studie var att undersöka vad det Àr som skapar förstÄelse mellan den vÀgledningssökande och studie- och yrkesvÀgledaren i studie- och yrkesvÀgledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förstÄelse för lÀsaren om interaktionen mellan vÀgledare och sökande. En kvalitativ metod anvÀndes i undersökningen dÀr inspelade vÀgledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekrÀftar tidigare forskning inom omrÄdet samt pÄvisar vikten av vÀgledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstÄdd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att fÄ bekrÀftelse pÄ olika sÀtt och vÀgledarens bemötande var de frÀmsta bidragande faktorerna till förstÄelse mellan vÀgledare och sökande.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->