Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskans tillÀmpning av evidensbaserad kunskap om trycksÄr i omvÄrdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrÄn tvÄ kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillÀmpning av evidensbaserad kunskap i omvÄrdanden av trycksÄr, pÄverkades av attityder, kunskapsnivÄ samt den organisatoriska struktur som rÄder pÄ arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbÀttringsarbete har uppvisat en förbÀttrad kunskapsnivÄ. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsÀttning till en förbÀttrad följsamhet, gÀllande tillÀmpning av evidensbaserad kunskap i omvÄrdnaden av trycksÄr. Dock förekommer bristfÀllig, inadekvat sÄvÀl som förÄldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.

Livsmedelsverket rekommenderar att man bör Àta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Detta för att genom en god kosthÄllning frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Studier visar att endast en liten del av befolkningen lever upp till denna rekommendation. Det Àr dessutom sÄ att yngre Àter mindre frukt och grönt Àn Àldre. Detta kan pÄ sikt leda till problem med övervikt och andra kostrelaterade problem vilket kan fÄ negativa konsekvenser för folkhÀlsan.Syftet med vÄrt arbete var att undersöka gymnasieungdomars attityder till frukt och grönsaker.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Titel: VÀstanvind ? En frisk eller en lÀtt bris, En studie om attityd, kunskap ochbeteende i förhÄllande till vindkraftFörfattare: Carolin Lennartsson och Linnea RosellUppdragsgivare: VÀstanvind (Göteborg Energi och Din El)Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborg universitetTermin: Hösttermin 2011Handledare: Gabriella SandstigAntal ord: 11678Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka attityder hos invÄnare i Göteborgskommun samt dess kunskap rörande vindkraft. Av den information som utkristalliserasska vi utröna om informanterna vill ta del av information angÄende vindkraft och i sÄ fallvar denna information bör finnas. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om den bakomliggandeorganisationen har nÄgon inverkan dÄ det kommer till beslutsfattande i frÄgor omvindkraft och i sÄ fall hur.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer.Material: Analys av djupintervjuer med tolv informanter.Huvudresultat: Samtliga informanter Àr positivt instÀllda till förnyelsebar energi, och dÄ frÀmst vindkraft. Dock har de olika infallsvinklar som gör att de antingen Àr beredda att köpa vindkraftsandelar, eller inte Àr det.

Syftet med examensarbetet Àr att studera vilka Äsikter lÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om en skola för alla, utifrÄn ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ vilka förÀndringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrÄgor som ligger till grund för examensarbetet Àr:Vad sÀger lÀrare i grundskolan och sÀrskolan om en skola för alla?Vilka faktorer pÄtalar lÀrare Àr grundlÀggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lÀrare?LitteraturgenomgÄngen behandlar de faktorer som kan pÄverka hur framgÄngsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa Àr bland andra att en Àndrad mÀnniskosyn krÀvs i samhÀllet, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna frÄn sÀrskolan inte behöver sÀrskiljas, grundskolans elever lÀr sig att acceptera mÀnniskors olikheter och eleverna kan fÄ ett utbyte av varandra.

Marknadsföring anvĂ€nds inte bara för att sĂ€lja varor och tjĂ€nster. Överallt stöter vi idag pĂ„ budskap som försöker marknadsföra en idĂ©, ett beteende eller en attityd. Detta omrĂ„de inom marknadsföringen Ă€r oerhört stort och mĂ„ngsidigt. En studie av den befintliga litteraturen visar att omrĂ„det benĂ€mns med flera olika begrepp och dessa begrepp har flera olika definitioner. Ett av de vanligaste definitionerna av detta omrĂ„de Ă€r ?social marknadsföring?.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors instÀllning till delad förÀldraledighet och kvinnors instÀllning till karriÀr. Den bygger pÄ kvinnornas svar i materialet av 2009 Ärs undersökning "Familj och arbetsliv pÄ 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats dÀr den beroende variabeln Àr positiv eller negativ instÀllning till delad förÀldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som Àr relevanta för studien. De Àr frÀmst indikatorer pÄ karriÀrsinriktning och jÀmstÀlldhetsattityd men Àven instÀllning till att skaffa barn, tidigare förÀldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för.Modellerna Àr utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad förÀldraledighet och karriÀr beroende pÄ om de har barn eller ej.

Naturvetenskapen Àr abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler Àr osynliga och mÄste ÄskÄdliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjÀlp av kulor och pinnar eller sÄ kan man visualisera modeller pÄ datorn. För det första Àr det intressant att veta hur modeller visualiseras i lÀroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna.

Denna C-uppsats Àr skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, LuleÄ tekniska universitet. NÀtverk som fenomen har slagit igenom pÄ olika plan i samhÀllet och en specifik typ av nÀtverk Àr strategiska multilaterala SME- nÀtverk. Dessa nÀtverk bestÄr av smÄ och medelstora företag som tillsammans försöker nÄ gemensamma mÄl för att pÄ sÄ sÀtt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nÀtverken kan ses göra sociala utbyten nÀr de gÄr samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME- nÀtverk samt utifrÄn utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förÀndrad attityd till samverkan i dessa.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

Undersökningen behandlarimplementeringsprocessen av IT i undervisningen. Syftet Àr att undersöka möjligheterna och förutsÀttningarna för lÀrarna vid implementering av ITi undervisningen. För att kunna svara pÄfrÄgestÀllningarna riktades undersökningen till lÀrarna pÄ en skola ur ettbekvÀmlighetsurval. Metodvalet Àr baserat pÄ undersökningens kvalitativakaraktÀr och genomförs av intervjuer och observationer. Resultatet iintervjuerna formas av fyra informanter och observationerna utav tvÄ avinformanter.

Bakgrund: VÄld i nÀra relation Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem. VÄldsutsatta kvinnor kan söka hjÀlp överallt inom vÄrden. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta vÄldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vÄrd. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för vÄld i nÀra relation. Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanstÀllts till ett resultat.

Äldre personer riskerar i stor utstrĂ€ckning att drabbas av undernĂ€ring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mĂ€ta attityder till Ă€ldres Ă€tande och nĂ€ringstillstĂ„nd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) anvĂ€ndes. I urvalet ingick sjuksköterskor pĂ„ sĂ€rskilt boende och korttidsboende i tvĂ„ kommuner. TvĂ„ pĂ„stĂ„enden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkĂ€ten, med möjlighet att lĂ€mna kommentar.