SmÀrta Àr ett multidimentionellt fenomen som pÄverkas av flera faktorer. SmÀrta Àr kroppens varningssignal och kan medföra fysiologiska och psykologiska reaktioner som kan förlÀnga lÀkningstiden och öka lidandet. Postoperativ smÀrta Àr den smÀrtan som upplevs efter ett kirurgiskt ingrepp och sjuksköterskan har en central roll och ett etiskt ansvar vid bedömningen och behandling av denna smÀrta. SmÀrtskattningsinstrument Àr betydelsefulla redskap för att upprÀtthÄlla kontinuiteten i omvÄrdnaden. Genom att anvÀnda Travelbees omvÄrdnadsmodell kan interaktion, kommunikation underlÀttas.

Studiens syfte Àr dels att fÄ kunskap om fritidspedagogers personliga instÀllning och yrkesmÀssiga hÄllning till dataspel, dels att synliggöra anledningarna till att spelen finns eller inte finns i en viss utstrÀckning inom fritidshemsverksamheten. Empirin har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger pÄ tre skolor i tvÄ skolomrÄden. Intervjuerna har kategoriserats efter forskningsfrÄgornas teman; instÀllning, motiv samt ramfaktorer. Fritidspedagogerna har bÄde en positiv och en negativ personlig instÀllning till dataspel dÀr de ser positiva effekter som lÀrdomar, och negativa effekter i form av fantasilöshet. Inom fritidshemmen ser de att dataspel bidrar till sociala effekter pÄ bÄde gott och ont.

VÄrt syfte Àr att skapa förstÄelse för hur kulturella symboler pÄ förpackningar pÄverkar konsumentens attityder till produkten. Detta gör vi genom att undersöka hur symboler och förpackningar uppfattas och vilka tankar och kÀnslor som dessa kan förmedla till konsumenten.Vi har anvÀnt oss av ett hermeneutiskt angreppssÀtt och en öppen ansats. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med 15 livsmedelskonsumenter i Äldrarna 20-65 Är. Dels har vi anvÀnt oss av ett projektivt associationstest för att undersöka hur symbolerna i sig uppfattas av konsumenten. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av ostrukturerade djupintervjuer dÀr symbolerna och förpackningarna diskuterats.

The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, LÀroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

NedskrÀpningen i parkmiljöer Àr ett stÀndigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen HÄll Sverige Rent har inte kunnat motverka mÀnniskors sÀtt att inte ta ansvar för var de slÀnger sitt skrÀp. I detta examensarbete kommer nedskrÀpningsproblemet att studeras. Studien Àr en beskrivning av hur rumsliga element kan frÀmja renhÄllning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskÀnsla för naturen i parkmiljöer.Centrum för studien Àr Vasaparken i VÀsterÄs, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskrÀpning. Som besökare under sommarhalvÄret möts man av en trÄkig syn dÀr skrÀp oftast hittas pÄ marken och inte i parkens tillgÀngliga papperskorgar.

Syftet med denna undersökning och uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns en samsyn nÀr det gÀller att arbeta med ÄtgÀrdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut dÄ? I Skolverket (2008) stÄr det att: ?Kravet pÄ att utarbeta ÄtgÀrdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ enkÀtfrÄgor samt intervjuer, urvalet i undersökningen bestÄr av pedagoger frÄn olika yrkeskategorier pÄ tvÄ mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till Är 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallÀrare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn Àven om det skiljer sig Ät i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas och delar, tillsammans med sin personal, synen pÄ nyttan av ett ÄtgÀrdsprogram..

Gatukontoret i Malmö planerar att börja tillhandahÄlla ekonomiskt förmÄnligaparkeringsmöjligheter för miljöbilar, i syfte att stimulera anvÀndningen av dylikafordon. Detta examensarbete utgör en förstudie som Gatukontoret i Malmögenomför inför denna ÄtgÀrd, vilket i viss mÄn har pÄverkat bÄde studiens ochuppsatsens utformning..

Abstrakt Jakobsson, Johan (2014). ?Du och jag, Alfred? ? Elevassistenten som specialpedagogisk insats och fenomen (Student Assistant ? as a Pedagogical Action and Educational Idea). Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Elevassistenten som insats för elever i behov av sÀrskilt stöd inom gymnasieskolan har ökat drastiskt. Det Àr ett komplext pedagogiskt fenomen som förvÀntas svara mot mÄngfacetterade problembeskrivningar. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att synliggöra elevassistenten som specialpedagogisk insats och lyfta fram de pedagogiska idéer som ligger bakom fenomenet.

Generative artificial intelligence (AI) has rapidly gained traction in the education sector, with tools such as ChatGPT often highlighted as potential support in teachers? daily work. At the same time, the technology raises important questions about how its use should be organized and what responsibilities school leaders hold. The aim of this study is to deepen the understanding of how generative AI is implemented in school organizations, focusing on the strategic work of school leaders and how this is experienced by teachers. The study is based on a qualitative study, comprising interviews with 14 school leaders and teachers in a county in western Sweden.

Syftet med denna empiriska studie Àr att bidra med kunskap om lÀrares möjligheter till att anpassa lÀrmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser dÀrtill att kartlÀgga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lÀrare ser och möter. Vidare har syftet varit att fÄ med elevernas egna perspektiv pÄ vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lÀrande. Slutligen Àr syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lÀrmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ÀmnesomrÄde, tillgÀnglig lÀrmiljö, Àr att jag i min kommande yrkesroll sÄsom speciallÀrare betraktar förebyggandet av hinder för inlÀrning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vÀgledande styrdokumenten stÄr att alla elever ska ges en likvÀrdig utbildning.

Bakgrund: Triagesystem anvÀndes för att bedöma patientens allvarlighetsgrad av sjukdom eller skada pÄ akutmottagningar. Kunskaper som erhölls genom faktakunskap var viktigt i triagebeslutet. Allvarliga pÄföljder kunde uppstÄ hos patienten, sjuksköterskan och organisationen vid felaktiga triagebeslut. Sjuksköterskor anvÀnde sig av anamnetiska uppgifter och vitalparametrar som underlag i sin bedömning och sitt beslut. Syfte: Att belysa triagearbetet pÄ akutmottagning utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv.

Attityder i samhĂ€llet till personer som har funktionsnedsĂ€ttning Ă€r ofta negativa. Det finns bĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare som har dyslexi, denna undersöknings syfte Ă€r att belysa lĂ€rares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. AnvĂ€nder enkĂ€t av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollĂ€rare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Undersökningen visar pÄ att lÀrare framhÄller mÄnga faktorer som pÄverkar elevers kunskapsinhÀmtning. PÄ högstadiet förÀndras eleverna i en hög utstrÀckning och utvecklar förmÄgor som de inte tidigare haft. De utvecklar sin reflektionsförmÄga, abstraktionsförmÄga och sin egen livserfarenhet. De kan nu förstÄ och sÀtta sig in i andras perspektiv, vilket Àr en viktigt för att förstÄ religioner och religiösa personer. Eleverna utvecklar ocksÄ under högstadiet sin förmÄga att relatera olika fakta med varandra och hur det pÄverkar varandra.    Vid gymnasiet verkar eleverna ha utvecklat mÄnga av de förmÄgor som högstadielÀrarna tog hÀnsyn till, detta enligt lÀrarna sjÀlva men ocksÄ enligt den progressionsdidaktiska teorin.

Denna uppsats behandlar Àmnet terrorism under Osloprocessen, som varade under i princip hela 1990-talet. Vi har valt att undersöka denna terrorism ur ett relativt avgrÀnsat perspektiv. Vi vill se pÄ Àmnet ur ett orsak och verkan perspektiv, och detta gör vi genom att analysera fram de konsekvenser som Israels hantering av den palestinska terrorismen gav. För att utkristallisera ett mönster i Israels anti-terroristpolitik har vi applicerat en handfull olika teorier, som behandlar olika former av terroristhantering, pÄ hÀndelserna under i Mellanöstern under Osloprocessen. Huvudtesen formas av att vi stÀller inkludering och exkludering av terrorister, i fredsamtal, mot varandra och försöker pröva deras för- respektive nackdelar..