I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

En undersökning i hur populÀrkulturella medier pÄverkar framstÀllningen av historiska karaktÀrer. PopulÀrkultur Àr ett stort omrÄde som Àr relativt outforskat men som pÄverkar oss stÀndigt i vardagen. Denna studie har undersökt hur populÀrkulturen framstÀller historiska karaktÀrer, frÀmst via massmedia, och vilka faktorer som pÄverkar detta och resulterar i förÀndring. VÄr slutsats Àr att populÀrkulturen, som stÀndigt Àr pÄverkad av trender och omvÀrldens mentalitet, bidragit till att förvrÀnga bilden av dessa mÀnniskor och forma dessa till de ikoner de Àr idag. I mÄnga av fallen Àr det nÄgot enstaka litterÀrt eller filmiskt verk som utgör en sorts grund för vad som Àr populÀrt, och en rad verk efter dessa som bygger vidare pÄ denna grund.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Historien, nuet och framtiden tillhör mÀnniskan. Hur tÀnker unga mÀnniskor om historiska platser i deras nÀrmiljö? Museum och besökscentra i vÀstvÀrlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjÀlp för att pÄ nya sÀtt presentera sina utstÀllningar och för att nÄ nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utstÀllningar bÄde i besökshallar och pÄ webbsidor pÄ Internet. Kan ungas intresse pÄverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta pÄ hur deltagare frÄn kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via tvÄ olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberÀttande.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

PÄ börssidorna i affÀrstidningarna, Dagens Industri och Finanstidningen, presenteras bÄde det teoretiska priset och marknadspriset för aktieoptioner. Mellan dessa bÄda priser förekommer det nÀstan alltid en skillnad. Denna skillnad förklaras med att priserna Àr baserade pÄ olika volatiliteter. Det Àr den historiska volatiliteten som anvÀnds vid berÀkning av det teoretiska priset medan det Àr den förvÀntade framtida volatiliteten som bestÀmmer marknadspriset. Syfte: Undersöka förhÄllandet mellan implicit, faktisk och olika historiska volatiliteter pÄ den svenska optionsmarknaden under Är 2000 samt nÀrmare granska rationaliteten i marknadens uppskattning av den faktiska volatiliteten..

Den höga turbulensen pÄ mÄnga av vÀrldens börser de senaste Ären har ökat efterfrÄgan pÄ kapitalsÀkrade placeringar som ger möjlighet till hög avkastning men innebÀr en begrÀnsad förlustrisk. En aktieindexobligation sÀgs vara kapitalsÀkrad dÄ den Àr konstruerad med hjÀlp av en köpoption och en nollkupongobligation. Mitt syfte med denna uppsats Àr reda ut begreppet strukturerad produkt av typ aktieindexobligation och med hjÀlp av Black & Scholes modell försöka prissÀtta optionen. Detta genom att estimera den implicita volatiliteten pÄ optionen vid olika typer av aktieindexobligationer och jÀmföra med den historiska volatiliteten. DÄ den implicita volatilitet Àr avsevÀrt högre Àn den historiska volatiliteten kan slutsatsen dras att emittenter inkluderar ?dolda? marginaler i produkterna i syfte att tjÀna mer pengar..

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bÀst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan pÄverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgÄr frÄn tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning anvÀndes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frÄgeformulÀr. I denna kartlades elevernas syn pÄ anvÀndandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssÀtt vid arbete med olika texter.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan frÀmja elevers visuella historiemedvetande. Detta pÄ grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi mÄste förhÄlla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fÄtt möjlighet att visualisera sina individuella förestÀllningar av det historiska fÀltet.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.