Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK pĂ„ de före detta industriomrĂ„dena lĂ€ngs inloppet till Stockholm och MĂ€larens strĂ€nder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och mĂ„nga omrĂ„den har byggts om eller Ă€r under omvandling. Ett av dessa Ă€r Lövholmen vid Liljeholmen. HĂ€r finner man idag bland annat Beckers hundraĂ„riga fabriksanlĂ€ggning med avsevĂ€rda kultur- historiska vĂ€rden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar pĂ„ hur en kommande förtĂ€tning av planomrĂ„det kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt pĂ„ tidigare stĂ€llningstaganden frĂ„n bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att omrĂ„dets be-varandevĂ€rda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

PÄ börssidorna i affÀrstidningarna, Dagens Industri och Finanstidningen, presenteras bÄde det teoretiska priset och marknadspriset för aktieoptioner. Mellan dessa bÄda priser förekommer det nÀstan alltid en skillnad. Denna skillnad förklaras med att priserna Àr baserade pÄ olika volatiliteter. Det Àr den historiska volatiliteten som anvÀnds vid berÀkning av det teoretiska priset medan det Àr den förvÀntade framtida volatiliteten som bestÀmmer marknadspriset. Syfte: Undersöka förhÄllandet mellan implicit, faktisk och olika historiska volatiliteter pÄ den svenska optionsmarknaden under Är 2000 samt nÀrmare granska rationaliteten i marknadens uppskattning av den faktiska volatiliteten..

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

I det hÀr arbetet vill vi ta reda pÄ hur historiska spelfilmer förhÄller sig till historiemedvetande. Det vi frÀmst fokuserar pÄ Àr hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande pÄverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framstÀlla en matris för hur undervisning med hjÀlp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt gÄr till vÀga nÀr man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populÀrkulturen.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra drottningar synliggörs i 12 svenska historiska lÀroböcker i Àmnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra drottningar framstÀllts i svenska historiska lÀroböcker under en tidsperiod mellan Ären 1900-2010. FrÄgor som stÀllts Àr i vilka sammanhang drottningarna synliggörs och sker det en förÀndring med tiden? Kan en Àndrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framstÀllningen som regenter finns det? Hur förÀndras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de lÀroböcker som har granskats Àr varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i lÀroböckerna, samtidigt som drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..

Drottningholmsparken under 1900? talet? beskriver vilka förÀndringar och restaureringar som genomförts i lusttrÀdgÄrden och parken frÄn 1900 fram till idag och hur man sett pÄ det historiska arvet. Den tar upp och visar pÄ förÀndringar som skett i synsÀttet pÄ historiska trÀdgÄrdsanlÀggningar. Att kungafamiljen bosatte sig pÄ slottet och att Drottningholm blev Sveriges första vÀrldsarv ledde till att besökarantalet ökade. Uppsatsen redovisar hur man nyttjat Drottningholmsparken som en publik park för olika typer av arrangemang och hur administrationen sett ut under olika tidsperioder.