Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartlÀggning av myndighetens verksamhet, sÄ som den gÄr att studera i form avmaterial publicerat pÄ Forum för levande historias hemsida. UtifrÄn exemplet ?det historiskafolkmordet? anvÀnds en rad historiedidaktiska teorier för att svara pÄ frÄgor som berör Forum förlevande historias historieanvÀndning. Med hjÀlp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhÄllandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slÄr fast att Forum för levande historia ofrÄnkomligen bedriver en historieförmedling somfÀrgats av det sammanhang som den bedrivs i.

Detta projekt Àr en ombyggnad av Tyresö Gymnasium till ett bostadskomplex, som bevarar yttervÀggarna och den bÀrande konstruktionen i delen av skolan vald, för att sedan Àndra om planlösningen och dra ett strÄk genom byggnaden. Det ombyggdas gestaltning söker anvÀnda historiska referenser pÄ ett sÀtt som gör att tillbyggnaden kontrasterar den kvarvarande skolan. Eftersom de yttre fasaderna bevaras skapar projektet en sorts oas, eller en gömd glÀnta, i Tyresö.  NÀr ombyggnaden vÀl Àr klar, kommer skillnaden vara nÀst intill omÀrkbar utifrÄn, utom av vissa glimtar, för att locka in förbipasserande att ta en liten omvÀg och gÄ genom den skapade grÀnden. En stor del av det hÀr projektet var vilket förhÄllningsÀtt jag skulle ha till historiska referenser. UtgÄngspunkten var att anvÀnda dem flitigt, nÄgot jag inte var sÄ bevandrad i förut, i synnerhet inte förmodernistiska stilar (speciellt Art Nouveau) vilket var det jag ville anvÀnda. Jag ville varken enbart kopiera rakt av, eller anvÀnda element utan koppling till helheten i en annars modern byggnad.

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden Àr könssegregerad samt varför de flesta personer pÄ ledande befattningar i Sverige Àr mÀn. I bakgrunden presenteras tvÄ perspektiv pÄ vad som Àr manligt och kvinnligt. DÀrefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jÀmstÀlldhet pÄ dagens arbetsmarknad har de tvÄ perspektiven likhetsfeminism samt sÀrartsfeminism anvÀnts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tÀnkarna menar att könssegregationen och mÀnnens dominans har historiska och kulturella orsaker, som Àn idag finns inbyggt i samhÀllssystemet.

Local history collections are fairly common among the Swedish public libraries and these collections often contain older or rare material. There are no national policies concerning the preservation of rare books at the public libraries, and the librarians of public libraries may lack that knowledge. The aim of this study is to examine librarians? attitudes toward their libraries? local history collections. We interviewed five librarians in the county of VÀstra Götaland and also made a small observation study of their local history collections.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Det svenska riket kom genom ett drÄpslag att delas i tvÄ delar vid fredsförhandlingarna en höstdag den 17 september 1809. Genom grÀnsdragningen vid TorneÀlv delades de ursprungliga socknarna i tvÄ delar och Sverige förlorade sin vikigaste handelsstad vid Bottenviken, TorneÄ, till storfurstendömet Ryssland. I och med detta stod Sverige utan nÄgon stad som kunde kontrollera det viktiga handelsomrÄdet lÀngst upp i viken. InrÀttandet av en ny stad startades men var den skulle anlÀggas hade man olika Äsikter om. En del ansÄg att den nya staden skulle ligga vid byn Nikkala emedan andra ansÄg att den skulle uppföras i nÀrheten av TorneÀlven.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan pÄ mÀnniskor och hur detta pÄverkar utemiljöers karaktÀr har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man anvÀnde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjÀlp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka ljudinstallationer som har anvÀnts i historien samt visa exempel pÄ hur de kan anvÀndas i modern tid.

Att lÀsa och tolka olika former av information om omvÀrlden har lÀnge varit en stor del av vÄra liv och att framstÀlla kartor Àr inget nytt fenomen. I dagens samhÀlle sker en stÀndig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det pÄ ett bra sÀtt. Geografiska informationssystem (GIS) Àr datoriserade verktyg som anvÀnds för att hantera geografisk information, det vill sÀga information som Àr knuten till ett geografiskt lÀge. Traditionellt har man anvÀnt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ÀmnesomrÄden och forskning inom omrÄdet har en lÄng historia i Sverige som Àven haft betydelse internationellt. GIS har dÀrmed en bred anvÀndarkrets och Äterfinns inom ett flertal tillÀmpningsomrÄden.

Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.