Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

The aim with this study was to see how a few teachers with experience of young students with ADHD looks upon the need of special support through ICT and from which perspective of special needs education the support is formed.I related the informants? answers about their views on special needs support based on a relational and categorical perspective and came to the conclusion that all of the informants uses a bit of both depending on each individual students needs. Therefor I could see that the dilemma perspective is current in schools today. The most important need for the students with ADHD in general is, according to the informants, structure and routine.The result from this study also shows that general knowledge about ICT is lacking and needs to increase. This could in most cases be explained by the schools economic resources as that partly prevent purchase of new and more equipment but also forces the school to keep larger groups of students in each class.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur en kommun organiserar resurser till elever i behov av sÀrskilt stöd och framför allt till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta har vi i vÄr litteraturgenomgÄng redogjort för synen pÄ skolsvÄrigheter under det senaste seklet och studerat vilka styrdokument som reglerar den svenska skolan pÄ formuleringsarenan idag. Vi har anvÀnt fallstudien som vÄr metod och intervjuat olika befattningshavare som Àr delaktiga i processen kring stödet till elever i svÄrigheter pÄ realiseringsarenan. Resultatet visar att politikerna har goda intentioner och en tydlig viljeinriktning att elever som Àr i behov av stöd ska fÄ det. NÀr de politiska besluten ska realiseras kommer dÀremot skolans dilemma fram.

LÀrare tillhör den yrkesgrupp dÀr stressrelaterad ohÀlsa ökar som mest. Syftet Àr att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. UtifrÄn Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frÄgestÀllningarna om hur arbetsmiljöfaktorer Àr relaterade till stress och engagemang och förhÄllandet dem emellan. GrundskolelÀrare (N=57) skattades genom frÄgeformulÀr.

Valet av Àmne vÀcktes nÀr jag lÀste specialiseringen Specialpedagogik nÀr vi behandlade Àmnena barn som far illa och anmÀlningsplikt. Jag fann det angelÀget att undersöka hur lÀrare kÀnner kring detta med anmÀlningsplikten och om de upplever att det kan finnas skÀl till att underlÄta att anmÀla vid misstanke om att barn/elever far illa. För att ta reda pÄ detta gick jag till vÀga sÄ att jag anvÀnde mig av en fenomenografisk forskningsmetod. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med ett antal pedagoger som Àr yrkesverksamma i grundskolan.Huvudresultaten i denna studie visar pÄ att lÀrare inte upplever att det finns nÄgra skÀl till att lÄta bli att anmÀla nÀr man har en misstanke om att elever far illa. DÀremot sÄ visar det sig att det uppenbarligen kan finnas tvivel om nÀr man egentligen har en misstanke.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse domarna emellan.

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes pÄ tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de omrÄden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas pÄ att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bÀsta möjliga förutsÀttningar för utveckling och lÀrande utifrÄn barns olika förutsÀttningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har ocksÄ varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förÀndringar som Àgde rum i verksamheten samt hur och varför förÀndringarna Àgde rum.

Denna uppsats Àmnar undersöka hur personer inom de olika yrkesprofessionerna; chef, specialpedagog, lÀrare, psykolog och elevassistent reflekterar kring vad som genererar framgÄngsfaktorer i lÀs- och skrivutveckling för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en resursskola. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp dÀr samma frÄgor stÀlls till alla deltagare med öppna svarsalternativ. Resultaten tyder pÄ att personerna som arbetar pÄ resursskolan anser att tidiga insatser och förebyggande ÄtgÀrder Àr av högsta betydelse för att generera framgÄng i lÀs- och skrivutveckling. Vidare visar Àven resultaten att personalen pÄ resursskolan anser sig ha goda möjligheter till individualisering samt god tillgÄng till resurser i olika former. FrÄnvaron av sprÄkliga förebilder Àr dock nÄgot som personalen lyfter fram som en brist pÄ resursskolan.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Syfte Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om hur elever i en sÀrskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förÀndrat arbetssÀtt. Kan ett förÀndrat arbetssÀtt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsÀttningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en social kontext och i samspel med andra mÀnniskor dÀr elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingÄr inom det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet och har en samhÀllsvetenskaplig relevans. Ansatsen Àr övervÀgande kvantitativ dÄ den avser att mÀta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag dÄ effektens storlek mÀts genom en jÀmförande för- och eftertest i form av en lÀrarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar pÄ ett positivt resultat.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents.In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled.The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level.