Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

All human beings need and have the right to a language. How a language is learned and used depends on the individual conditions. This study considers the work to development the language done by pedagogues in a special school for mentally retarded children. How do pedagogues work to develop the language in children who are so different and have so different conditions and needs? That is the central aim of this study.

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

MunvÄrd Àr en viktig del i vÄrdpersonalens utförande av omvÄrdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vÄrd-personal ofta vÀljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar utförandet av munvÄrd hos patienter inom slutenvÄrd och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som pÄverkade munvÄrden.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att ge exempel pÄ hur nÄgra pedagoger och lÀrare arbetar med sprÄkinlÀrning med barn med Downs syndrom pÄ fyra utvalda förskolor respektive fyra sÀrskolor. Metoden vi har anvÀnt oss av i denna studie Àr intervju. I analysen har vi sammanfattat de intervjuer vi har genomfört och tagit ut de centrala delarna för studien. Resultatet diskuteras mot bakgrunden och relevant litteratur. Det resultat vi har kommit fram till, framhÄller att pedagogerna7lÀrarana genomgÄende arbetar pÄ ett medvetet sÀtt med sprÄktrÀningen och Àr insatta i tillgÀngliga metoder i form av bl.a.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av sÀrskilt stöd i skolan dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka hur en grupp pedagoger ser pÄ tiden nÀr det gÀller att hjÀlpa alla elever, hur pedagogers synsÀtt pÄ en skola kan skilja sig Ät, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre smÄ avsnitt om de vanligaste svÄrigheter elever i behov av sÀrskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi Ätta pedagoger pÄ en skola i Blekinge för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna pÄ skolans resurser skapar bekymmer bÄde för lÀrare och elever.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med hörselnedsÀttning som anvÀnder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de fÄr tillgÄng till de hjÀlpmedel och verktyg som de Àr berÀttigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar pÄ att de deltagande pedagogerna har kÀnnedom om vilka behov elever med hörselnedsÀttning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna sÄ bra förutsÀttningar som möjligt till inlÀrning och utveckling.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka tankar elever och deras lÀrare har kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna har strategier och vilka dessa Àr och om det Àr samma i svenskÀmnet som i matematikÀmnet. Dessutom vill vi undersöka vilka lÀsförstÄelsestrategier som de tror gynnar elever i svÄrigheter. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av semistrukturerade intervjuer med elever i skolÄr sex och fokusgruppsintervju med lÀrare. Resultatet visar att elever uttrycker fÄ tankar om vad lÀsförstÄelse Àr och vi kan skönja att uppfattningar Àr begrÀnsade till frÀmst enskilda skolÀmnen.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, varvat med litteratur och aktuell forskning, vad ettÄtgÀrdsprogram Àr, för- och nackdelar samt hur de upprÀttas. En debatt kringspecialpedagogik och specialpedagogiska insatser följer upp avsnittet medÄtgÀrdsprogram. Detta dilemmat belyses utifrÄn fyra forskares syn inomomrÄdet.SYFTE: Studiens syfte Àr att undersöka förekomsten av ÄtgÀrdsprogram samtförskollÀrares Äsikter kring dessa i de kommunala förskolorna i Varbergskommun.METOD: Detta Àr en kvantitativ studie och redskapet som anvÀndes var tvÄ olikaenkÀter. EnkÀterna skickades ut till 18 rektorer i de kommunala förskolorna iVarberg samt till 42 utlottade förskollÀrare.RESULTAT: Utav de 1429 barn som studien omfattar har 19 barn ettÄtgÀrdsprogram. Utav de undersökta bakgrundsfaktorerna Àr kön densom har störst pÄverkan över vilka barn som har ett ÄtgÀrdsprogram.GÀllande de undersökta bakgrundsfaktorerna kön, Älder och diagnosskiljer sig pedagogernas Äsikter med rektorernas svar avsevÀrt.Studien belyser ocksÄ förskollÀrarnas Äsikter kring ÄtgÀrdsprogram,dÀr de instÀmmer mer i fördelarna Àn nackdelarna..