Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

VÄrt arbete handlar om individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har i denna studie gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ observationer och intervjuer som har genomförts i tvÄ olika skolor i södra Sverige, med olika geografisk och kulturell bakgrund. Materialet bestÄr av tvÄ intervjuer och drygt 20 timmars observationer. VÄra resultat visar att lÀrarnas syn pÄ begreppet individanpassad lÀs- och skrivinlÀrning handlar om att variera sin undervisning, att lÄta eleverna arbeta i sin egen takt och att lÄta eleverna vÀlja utifrÄn exempelvis ett arbetsschema eller bokstavsschema. LÀrarnas egen individanpassning i lÀs- och skrivinlÀrning visar pÄ att de anvÀnder sig av olika strategier och metoder och enligt lÀrarna finns det inga större problem nÀr det gÀller att kunna individanpassa lÀs- och skrivinlÀrning om man fokuserar pÄ undervisningen, men dÀremot kan andra saker som tidsbrist och stress sÀtta kÀppar i hjulen. VÄr slutsats utifrÄn vÄra resultat Àr att det krÀvs en högre grad av individanpassad undervisning för att tillgodose varje elevs behov och man i större utstrÀckning bör ta tillvara elevernas egna intressen och erfarenheter.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Med utgÄngspunkt frÄn svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning pÄ att höja matematiklÀrares didaktiska kunskaper, ansÄg vi att vi behövde stÀrka vÄra kunskaper kring matematisk didaktik för att pÄ sÄ sÀtt stimulera vÄra framtida elevers inlÀrning i Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lÀrarenkÀter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lÀrarna vi observerat anvÀnt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. UtifrÄn vÄra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrÄn vÄra tvÄ huvudfrÄgor. UtifrÄn vÄra erfarenheter frÄn vÄr undersökning diskuterade vi vÄrt resultat i en slutsats. DÀr kom vi fram till att genom att lÄta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lÀrandet..

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

Syftet med studien Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och Ă„rskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrĂ„n varje elevs behov och förutsĂ€ttningar. I studien anvĂ€ndes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lĂ€rare pĂ„ tvĂ„ olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lĂ€rarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lĂ€rarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebĂ€r individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svĂ„righeter vad gĂ€ller individualisering i form av att fĂ„ tid och resurser att rĂ€cka till. .

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Bakgrunden till att jag valde detta Àmne, var att jag under de senaste Ären som förÀlder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och nÄgra olika teorier om inlÀrningsstilar och arbetsstilar. DÄ jag under samma tid Àven utbildat mig till lÀrare, har jag funderat kring hur jag skall kunna anvÀnda mig av den kunskap jag har om dessa teorier nÀr det gÀller att sjÀlv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. Syftet har ocksÄ varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsÀtt. För att nÄ fram till mitt syfte har jag lÀst litteratur i Àmnet, frÀmst om"De sju intelligenserna"och inlÀrning / arbetsstilar, samt gjort tre fÀltstudier i tre olika klasser.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslÀrare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna anvÀnder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 stÄr det att: ?Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslÀrare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och Àven problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgÄng och anvÀnda sig av rÀtt hjÀlpmedel.