Ungdomar befinner sig i en identitetsskapande process och lämnar barndomen med intryck, värderingar och vanor som sannolikt kommer att påverka dem även i vuxenlivet. De rör sig simultant mellan olika kulturer så som hemmet, skolan, vännerna, media samt andra fritidsrö-relser. Dessa arenor är alla ? kulturella kommunikatörer? som signalerar mängder av budskap och normer om mat och hälsa. Genom att studera vad ungdomarna själva uppfattar som nor-mer och budskap kan det hjälpa kostundervisare att förhålla sig till dessa.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Uppsatsens syfte är tvåfaldigt. Dels syftar uppsatsen till att undersöka hur kommunikationen under krisen fungerade mellan inblandade myndigheter (Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten i Storgöteborg, Polisen i Hallands län och Landstinget Halland), massmedier och medborgare.Dels syftar uppsatsen till att undersöka vilken roll internet spelade i kriskommunikationen under de 17 dagarna i mars 2005.Studien har genomförts främst genom samtalsintervjuer. Utöver det har skrivna redogörelser, pressmeddelanden, artiklar och andra dokument granskats.Studien visar att kommunikationen mellan myndigheter, massmedier och medborgare fungerade bra. Samordningen mellan myndigheter fungerade väl, mycket tack vare ett upparbetat nätverk. Likaså var kontakten med massmedia bra.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syftet med studien är att undersöka vilken affärsmodell som born globals använder vid internationalisering och vilka faktorer som påverkar valet av modell. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts som en fallstudie. Vidare utgörs studien av semistrukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att born globals vid internationalisering har en affärsmodell som a?r freemium och att det resursbaserade synsättet samt bransch är viktiga bakomliggande faktorer till valet av affärsmodell. Faktorerna globalisering och entrepenören har mindre direkt påverkan medan nätverk endast har en begränsad påverkan i valet av affärsmodell för born globals vid internationalisering. .

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt musik och filmrum interagerar med varandra i filmmusikalerna ?Dancer in the Dark? och ?Chicago?. Detta görs huvudsakligen med utgångspunkt från Richard Dyers teorier kring rumsgestaltning inom filmmusikaler, men också utifrån deras roll som förmedlare av utopiska värden, samt Michel Chions teorier kring ljudets olika effekter på film. Vilka värderingar och budskap filmerna har och hur de kommer fram diskuteras också. Resultatet av analyserna visar att de två filmernas sätt att arbeta med rum och musik skiljer sig markant, men att de båda för fram ett samhällskritiskt budskap..

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) är avgörande i ett långsiktigt perspektiv för många organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, även kallade baby boom generationen är på väg att lämna arbetsmarknaden. Att så många träder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i många organisationer, vilket kommer i stor utsträckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn på arbete och arbetslivet än tidigare generationer.Syftet med uppsatsen är att få en bild av den unga generationens syn på arbete eftersom de är på väg in på arbetsmarknaden. Därför valdes en kvantitativ metod för att få en vidare bild av studenternas syn på arbete.

Den första frågeställningen i den här uppsatsen är ?Hör dagens innehåll i religionskunskapen hemma i dagens mångkulturella och sekulära/postsekulära tillstånd??.  Slutsatsen är att religionskunskap i skolan är ett relevant ämne där eleverna kan utveckla delar av det som står föreskrivet i läroplanen för gymnasiet. Även om ett land som Sverige varit i en lång sekulariseringsprocess betyder det inte att religion ämnets relevans i skolan har avtagit. Religionskunskap i dagens postsekulära tillstånd är mer än någonsin ett viktigt ämne för nästa generation. På grund av att den möjlighet till fördjupning i elevernas egna identitetssökande och förståelse för hur andra människor i Sverige och världen lever.

Denna uppsats är en intervjustudie som omfattar sex utvalda muslimska kvinnor där jag valt att undersöka hur dessa kvinnor ser på muslimska baddräkter. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida dessa kvinnor uppfattar olika typer av muslimska baddräkter och även redogöra för vilka skiljaktigheter det finns mellan dessa kvinnors åsikter och vad dessa skillnader kan bero på. För att få fram olika representationer vad gäller dessa kvinnors tolkningar, kommer jag att använda mig av begreppet flerstämmighet för att lyfta fram olikheterna med hänsyn till de olika tolkningarna som finns inom en religiös grupp. Detta är för att diversiteten som finns inom den egna gruppen ska tydliggöras. Min teoretiska utgångspunkt är Olivier Roys post-globala teori som jag anser vara relevant för det valda temat.

Det västerländska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande ämnet, både inom och utanför den akademiska världen. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat påträffas bland flera konstnärer, poeter och intellektuella, vilka inte sällan varit befryndade med philosophia perennis och dess läror, som både inom och utanför de akademiska sammanhangen således har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock på de mest framstående och uttalade företrädarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus på deras föreställningar och tolkningar av sufism och islam.Studiens syfte är att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för särskilda föreställningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framställs och tolkas sufismen av företrädare för philosophia perennis? Varför framställs sufismen så? Vad finner företrädarna tilltalande i islam och sufism?Resultaten visar att perennialisterna anspelar på och använder de orientalistiska och occidentalistiska föreställningar som finns i både öst och väst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna ståndpunkter.

Syftet med den här studien är att skapa en modell för att öka förståelsen för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer genom att analysera samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.Då begreppet kultur är brett har vi valt att avgränsa studien till matkultur. Anledningen till detta är att ämnet är aktuellt i Sverige då regeringen ämnar marknadsföra Sverige som ett ?matland?. För att Sverige ska betraktas som ett ?matland? krävs förståelse för etablering av kulturberoende produkter i andra kulturer.För att få ett helhetsperspektiv av hur etablering av kulturberoende produkter går till har empiri insamlats genom verklighetsbaserade exempel samt genom intervjuer med personer inom kultur och matindustrin.Vi har sett att det finns samband mellan spridningsmekanismer, anpassningsmekanismer och upplevelser.

Syftet med uppsatsen var är analysera historieskrivningen i Läsebokför folkskolan och problematisera dess innehåll med utgångspunkt från dess medborgarbildande ambitioner och nationalistiska idéinnehåll under tidsperioden 1876-1935. Genom att använda en kvalitativ text analys så har jag besvaratfrågeställningarna i studien och intensivt analyserat mitt material för att ta fram de centrala budskapen i texterna. Med textanalys analyserar man hur texter är uppbyggda och granskar hur de är uppbyggda och vilka budskap de har. Jag har använt mig av en ideologikritisk vinkling för att uppmärksamma vilka budskap som förmedlas via texterna. Mitt studieobjekt är Läsebok för folkskolan, som var den första statligt utgivna läroboken i Sverige.

I alla organisationer är kommunikation en viktig framgångsfaktor, särskilt i ett förändringsarbete. Kommunikationen under en förändring kan utgöra framgång eller misslyckande beroende på hur den implementeras och hanteras. Budskapets innehåll och sättet kommunikationen sker på kan påverka hur budskapet uppfattas hos mottagaren. Intentionen med denna uppsats var att studera hur en ledningsgrupp kan försäkra sig om att ett budskap uppfattas av medarbetarna på ett för ledningsgruppen önskat sätt. Arbetet grundar sig på en fallstudie som vi utfört på institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap på Luleå tekniska universitet.

Det har konstaterats att media har makt över mediekonsumenter. Det innebär att medieproducenter påverkar sin publik främst genom att bekräfta förhållanden som redan existerar i dagens samhälle (Gripsrud, 2008, s. 57). Det ger även medier makt att förändra vilka diskurser som blir de rådande i samhället. Magasinen har en maktposition inom medievärlden eftersom de riktar sig till ett specifikt kön inom en åldersbaserad målgrupp.