Karaktäristiska manliga och kvinnliga budskap på magasinomslag
Har svenska magasinomslag texter (puffar) som förstärker genusdiskurser?
Det har konstaterats att media har makt över mediekonsumenter. Det innebär att medieproducenter påverkar sin publik främst genom att bekräfta förhållanden som redan existerar i dagens samhälle (Gripsrud, 2008, s. 57). Det ger även medier makt att förändra vilka diskurser som blir de rådande i samhället. Magasinen har en maktposition inom medievärlden eftersom de riktar sig till ett specifikt kön inom en åldersbaserad målgrupp. Till skillnad från dags- och kvällstidningar. Studiens syfte är att belysa om puffar på utvalda magasinomslag innehåller budskap kring kroppsideal och i fall dessa budskap bekräftar de rådande genusdiskurserna i samhället. Studien är delvis baserad på teoretikernas Yvonne Hirdman (2001; 2003) och Bronwyn Davies (2008) genusteorier. I diskurserna finns det underförstådda regler för vad som är manligt och kvinnligt (Hirdman, 2001; 2003). Bilden av vad som är karaktäristiskt för en man och för en kvinna stannar kvar hos individen och påverkar processen av dennes utveckling av det egna jaget (Davies, 2008, s. 10 -11). Studien utgår ifrån metoderna diskursanalys och semiotisk diskursanalys. Resultatet av studien visar att samhällets rådande genusdiskurser har återfunnits i magasinens puffar. Kvinnor och män får genom omslagspuffar budskap om hur de ska vara och göra för att passa in i de förväntade genusdiskurserna. Hur frekvent budskapen användes och hur de var formulerade varierade beroende på magasinets genre.