Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.

I det svenska rÀttsystemet förekommer rÀttsligt konsekvenslösa bestÀmmelser. Visserligen kan denna typ av bestÀmmelser pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt fylla en funktion i samhÀllet i den mÄn de följs och tillÀmpas; exempelvis kan de ge moralisk vÀgledning i vissa frÄgor. Det finns dock en lÄng rad problem med bestÀmmelserna, som ger oss anledning att dra slutsatsen att de inte bör finnas. I uppsatsen diskuteras om det Àr felaktigt ur ett regelutilitaristiskt och pliktetiskt perspektiv att stifta och upprÀtthÄlla rÀttsligt konsekvenslösa bestÀmmelser. Det diskuteras Àven huruvida sÄdana bestÀmmelser kan vara lag eller inte.

I följande studie undersöks fenomenet middagsklubbar, ett slags hemma-hos-restauranger dÀr matglada amatörkockar bjuder in okÀnda mÀnniskor pÄ middag i sitt hem. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som lockas av att driva och besöka middagsklubbar samt varför fenomenet blir alltmer populÀrt i det senmoderna samhÀllet. Materialet utgörs av kvalitativa djupintervjuer med fyra personer som sjÀlva driver middagsklubbar. Genom innehÄllsanalys hittades gemensamma teman, vilka sedan analyserades utifrÄn teorier om den senmoderna medelklassen, konsumtion i det senmoderna samhÀllet och upplevelseekonomin.Matklubbars ökande popularitet kan förstÄs utifrÄn en lÀngtan efter nya och unika matupplevelser. Den ökade individualiseringen och informaliseringen har skapat en lÀngtan efter social samhörighet samt en önskan att ÄterupprÀtta traditionella mÄltidsförhÄllanden.

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förstÄelse för skolan som arena för att frÀmja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och lÀroplanens direktiv om detta uppdrag. UtgÄngspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som Àr den sociala gemenskapens arenor pÄ skolorna. De intervjuade Àr alla överens om att förutsÀttningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lÀrare och elever och att den levande sociala gemenskapen Àr en förutsÀttning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgÄr att alla informanter Àr pÄ det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstÀmmer med varandra.

We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes.

MÀnniskan har funnits i nÀstan tvÄ hundra tusen Är, och hunden har varit ett husdjur hÀlften sÄ lÀnge. Evolutionen har format mÀnniskan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. MÀnniskans avancerade perceptionsförmÄga krÀver en komplicerad neurologisk struktur som lÀtt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan mÀnniskan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla mÄnga mÀnskliga behov. Animal-Assisted Activity Àr mÄlinriktade aktiviteter för att öka mÀnniskans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.

I denna studie analyseras funktionen av ordet hen i syfte att undersöka hur ordet anvÀnds i dag. Hen fungerar som könsneutralt pronomen i svenskan men fyller Àven andra syntaktiska och könsöverskridande funktioner. Materialet har analyserats med en kvantitativ ansats och bestÄr av texter frÄn dagspress dÀr de olika förekomsterna av hen har kategoriserats efter funktion och texttyp. Uppsatsens avsnitt om teori behandlar sprÄkplanering, feministisk sprÄkplanering och hens uppkomst. Resultatet visar att hen frÀmst fyller syntaktiska funktioner i dagspress, dÀr 143 av 167 förekomster av ordet anvÀndes i funktioner som i den hÀr studien kategoriserats som syntaktiska.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grund- och grundsÀrskolan (Äk 0-3) arbetar med och har anvÀndning av AllsÄngen; ett projekt dÀr de övar sÄnger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det Àr Kulturskolan dÀr som hÄller i AllsÄngen. Moderprojektet Àr AllsÄngen i Angered som funnits i mÄnga Är. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom AllsÄngsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som sÀger att det finns möjligheter till lÀrande och utveckling nÀr mÀnniskor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna anvÀnder sig av AllsÄngsprojektet pÄ mÄnga olika sÀtt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren Äterkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

NÀr personer drabbas av cancer och mÄste vÄrdas pÄ sjukhus pÄverkas upplevelsen av vÄrdmiljön av utformning, design och atmosfÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vÄrdmiljön nÀr de genomgÄr behandling mot cancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra slutkategorier: Att relationen till vÄrdpersonal bygger pÄ respekt och lyhördhet, Att ha behov av att trÀffa andra i liknande situationer, Att en hemlik miljö ger trygghet och Att sjÀlv kunna vÀlja gemenskap och avskildhet. Dessa kategorier indikerade att det första intrycket var viktigt och betydelsefullt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och beskriva hur man arbeta med mentalisering/ reflektiv funktion i olika familjeterapeutiska metoder. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med sex erfarna familjeterapeuter med olika inriktning som besvarar generella frÄgestÀllningar samt beskriver hur de skulle arbeta med ett kliniskt exempel.Resultatet visar att familjeterapeuterna, oavsett tidigare kÀnnedom om begreppen tÀnker likartat kring mentalisering och reflektiv funktion i sitt kliniska arbete, och att alla utom en terapeut vÀljer snarlika förhÄllningssÀtt i arbetet med det kliniska exemplet. Slutsatsen Àr att mentalisering/reflektiv funktion Àr nÄgot som familjeterapeuterna ser som vÀgen till att skapa förÀndring och att familjeterapeutiska metoder kan anvÀndas för att arbeta med och förstÀrka mentalisering och reflektiv funktion.The purpose with this essay was to examine and describe how to work mentalizing and enhancing the reflective function with various family-therapeutic methods. The essay consists of interviews with six experienced family therapists with various orientations who answers general questions and describes how they would work with a clinical example.The essay concludes that the family therapists, regardless of previous knowledge of these concepts, think alike about mentalizing and reflective function in their clinical work. All except one also choose a similar approach in their work with the clinical example.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen pÄverkas av detta. Dessa studier Àr viktiga ur ett lÀrarperspektiv dÄ lÀroplanen fastslÄr att en trygg identitet Àr en förutsÀttning för att ungdomarnas empatiska förmÄga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger pÄ hur kamratgrupper anvÀnder sig av symboler, riter och ?vi- och dem kÀnsla? för att skapa gemenskap.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsÀttning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilken förutsÀttning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att anvÀnda tre delfrÄgor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? NÀr uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrÄgar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bÀttre? Undersökningen var utprÀglat kvalitativ och vi anvÀnde oss av intervjuer med sÄvÀl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt fÄr fungera som organiserande princip. FrÄn början var vÄr avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus pÄ samtalet och dess innehÄll.

I skolan Àr mycket uppbyggt kring att ingÄ och fungera i en grupp. I 1994 Ärs lÀroplan, Lpo 94, lÀggs stor vikt vid att ett av skolans uppdrag Àr att bidra till förstÄelse och medmÀnsklighet mellan elever pÄ skolan. Enligt kursplanen ska Àmnet idrott och hÀlsa ge möjligheter till att stÀrka gemenskapen mellan barn och ungdomar. I det hÀr examensarbetet analyseras hur idrottsÀmnet i skolan pÄverkar gemenskapen. Elever har intervjuats och fÄtt besvara frÄgor relaterade till gemenskap i skolan och pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa.

En typisk funktion pÄ startsidan till mÄnga webbportaler Àr den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginlÀggen, nyheterna eller hÀndelserna som har lagts till pÄ webbplatsen. Dessa funktioner ÀrkÀnda som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan Àr den sida som besöks mest jÀmfört med alla andrawebbsidor i portalen innebÀr det i sin tur att denna funktion utnyttjas vÀldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan anvÀndas för att uppnÄ denna funktion ochatt ta reda pÄ hur vÀl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar bÄde de olika metoder som fanns och resultaten pÄ en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras pÄ ett överskÄdligt sÀtt.Slutligen dras slutsatser angÄende resultaten. Resultaten föresprÄkar inte en specifik metod, den metod somlÀmpar sig bÀst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer sÄsom frekvens avbesökare eller Àndringar pÄ innehÄllet som metoden söker igenom..