Man kan aldrig så noga veta? mentalisering i familjeterapi
Syftet med uppsatsen var att undersöka och beskriva hur man arbeta med mentalisering/ reflektiv funktion i olika familjeterapeutiska metoder. Uppsatsen bygger på intervjuer med sex erfarna familjeterapeuter med olika inriktning som besvarar generella frågeställningar samt beskriver hur de skulle arbeta med ett kliniskt exempel.Resultatet visar att familjeterapeuterna, oavsett tidigare kännedom om begreppen tänker likartat kring mentalisering och reflektiv funktion i sitt kliniska arbete, och att alla utom en terapeut väljer snarlika förhållningssätt i arbetet med det kliniska exemplet. Slutsatsen är att mentalisering/reflektiv funktion är något som familjeterapeuterna ser som vägen till att skapa förändring och att familjeterapeutiska metoder kan användas för att arbeta med och förstärka mentalisering och reflektiv funktion.The purpose with this essay was to examine and describe how to work mentalizing and enhancing the reflective function with various family-therapeutic methods. The essay consists of interviews with six experienced family therapists with various orientations who answers general questions and describes how they would work with a clinical example.The essay concludes that the family therapists, regardless of previous knowledge of these concepts, think alike about mentalizing and reflective function in their clinical work. All except one also choose a similar approach in their work with the clinical example. The essay implies that mentalization and reflective function are concepts these family therapists perceive as the way to create change with their clients, and that family-therapeutic methods can be used to work with and enhance mentalization and reflective function.