Rättsligt konsekvenslösa lagars vara eller inte vara
I det svenska rättsystemet förekommer rättsligt konsekvenslösa bestämmelser. Visserligen kan denna typ av bestämmelser på ett kostnadseffektivt sätt fylla en funktion i samhället i den mån de följs och tillämpas; exempelvis kan de ge moralisk vägledning i vissa frågor. Det finns dock en lång rad problem med bestämmelserna, som ger oss anledning att dra slutsatsen att de inte bör finnas. I uppsatsen diskuteras om det är felaktigt ur ett regelutilitaristiskt och pliktetiskt perspektiv att stifta och upprätthålla rättsligt konsekvenslösa bestämmelser. Det diskuteras även huruvida sådana bestämmelser kan vara lag eller inte. Vidare argumenteras det för att bestämmelserna kan minska rättssäkerheten, att de innebär att lagstiftarna inte i maximal grad kan sträva efter att lagen ska följas (vilket det argumenteras för att de bör göra), att de är överflödiga i rättssystemet, att de fyller en funktion som i stället kan fyllas på andra sätt, samt att de medför vissa praktiska problem. Andra frågor som diskuteras är vilken lagens funktion är och hur den ska uppfyllas, samt vad rättslig konsekvens och sanktion är.