Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers attityder till cybersvenskans förekomst och funktion i skolmiljö - det vill sÀga hur lÀrare och elever ser pÄ anvÀndandet av cybersvenska i det skrivande som försiggÄr i skolan samt i vilka skolsammanhang de anser att cybersvenskan har en funktion. Begreppet cybersvenska innefattar det kommunikationssprÄk som ofta anvÀnds i samband med chattande via Internet och SMS-kommunikation via mobiltelefon. Underlaget Àr insamlat genom intervjuer med tre lÀrare med olika Àmneskompetens samt fyra elever, tvÄ i Är 6 och tvÄ i Är 9, pÄ en och samma skola. Intervjuerna kompletterades med observationer för att ge kontext till intervjuerna men ocksÄ för att se vilka spÄr av IT-teknik som var synliga i skolmiljön. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elevers syn pÄ cybersvenska i skolan Àr varierande beroende pÄ den individuella erfarenhet, kunskap och relation respondenten har till cybersvenskan.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekten bÄde kort- och lÄngsiktigt gÀllande smÀrta och funktion vid bÄlstabiliserande trÀning jÀmfört med annan intervention hos patienter med subakut eller lÄngvarig smÀrta samt att undersöka kvalitén pÄ inkluderade studier.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie vilken Àr en uppdatering av en tidigare litteraturstudie. Sökning gjordes i fyra databaser. Data extraherades frÄn de inkluderade studierna och presenterades i text och tabell. Metodologisk bedömning utfördes med hjÀlp av SBU:s granskningsmall.Resultat: Nitton studier inkluderades. Studierna hade en varierande metodologisk kvalité och ingen uppvisade en fullgod kvalité.

Uppsatsen belyser huruvida logistiken som funktion kan pÄstÄs ha varit begrÀnsandeför möjligheterna att tillÀmpa manöverkrigföring inom ramen för den amerikanskledda koalitionens operation Iraqi Freedom under 2003. Framförallt koncentrerasfrÄgestÀllningarna till logistikledning, analys av tjÀnstegrenar samt materielsystemsstandard och anvÀndbarhet. Som grund för den empiriska undersökningen ligger enbeskrivning av den amerikanska logistikmodellen för gemensamma operationer ochmilitÀrteoretikern Robert R Leonhards tolkning av manöverteorin. Den empiriskadelen omfattas av en fallstudie dÀr operationen Iraqi Freedom diskuteras..

Stroke Àr ett tillstÄnd som intrÀffar snabbt och oförberett, med konsekvenser som pÄverkar hela individens liv. Syftet med den-na litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter stroke. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Deltagarna i studierna var 33-93 Är. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det Àr om-tumlande, man förÀndras och klarar inte allt som förut: att kÀnna sig hjÀlplös, ensam och beroende av andra: att försöka dölja sina funktionsnedsÀttningar: att hitta strategier för att klara det dagli-ga livet.

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger Àr att vi anser att barnlitteratur Àr ett intressant hjÀlpmedel i vÄr yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört dÀr det framkom att lÀsning inte Àr sÄ prioriterad i verksamheten som pedagogerna sjÀlva trodde, vÀcktes vÄr nyfikenhet över att försöka ta reda pÄ vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt har lÀsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att fÄ ett sÄ brett underlag som möjligt valde vi dÀrefter att göra en kvantitativ enkÀt undersökning pÄ nÄgra förskolor i VÀxjö.Genom litteraturstudier har vi fÄtt kunskap om att nÀr barn tidigt fÄr möjlighet att umgÄs med böcker tillsammans med vuxna, lÀsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att bÄde barnets sprÄk, ordförrÄd, begrepp och sociala trÀning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andrasprÄk och sprÄksvaga barn har stor glÀdje och nytta av.

PÄ Facebook Àr man författare till sin egen digitala sjÀlvbiografi. Sociala medier och socialanÀtverk har gjort det möjligt för anvÀndare att kunna forma den bild av sig sjÀlv man vill visaomvÀrlden. Vi har gjort en studie om vilka strategier man anvÀnder sig av för att dela bilderoch vad dessa bilder sÀger om anvÀndarens identitet. Med hjÀlp av tidigare forskning samtvÄr egen studie bestÄende av intervjuer och enkÀter har vi kommit fram till att man ofta delarbilder för att ta kontakt och kÀnna gemenskap med andra mÀnniskor/anvÀndare. AnvÀndarnavi undersökte vill visa den bÀsta bilden av sig sjÀlva samtidigt som anvÀndarna vill visa en sÄverklighetstrogen bild som möjligt.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Introduktion: Stroke Àr en folksjukdom som Ärligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primÀra symtomet Àr muskulÀr svaghet som kan innebÀra paralys/pares och 70-90% av de drabbade fÄr nedsatt motorisk funktion. Mental trÀning innebÀr att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förÀndringar samt ökad EEG- aktivitet i hjÀrnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska omrÄden i hjÀrnan.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..

Introduktion I begreppet holistisk omvÄrdnad ingÄr att sjuksköterskan ska ta tillvara pÄ patienters fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskor som möter patienter som har drabbats av cancer stÀlls inför bemötande av andliga behov, men det rÄder en brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor om vad andliga behov innebÀr, vilket leder till svÄrigheter att bemöta dessa behov. Syfte Att undersöka vilka andliga behov patienter beskriver som drabbats av cancer. Metod Uppsatsen var en litteraturstudie. Resultatet byggde pÄ elva vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuella sökningar.

Mötet mellan pedagog och elev Àr, enligt vÄr mening, kÀrnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att lÄta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin och anvÀnt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i Ärskurs 4-6 pÄ en skola i norra Sverige och ta del av deras berÀttelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgÄng som upplevdes som betydelsefulla.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov för konst och media lÀrare och lÀrarstudenter att delta, dela utbildningsmaterial och utveckla sin kompetens inom sin praxis i en social gemenskap pÄ internet. Ett annat syfte var att identifiera vilka dessa behov och krav skulle vara, och hur en sÄdan webbplats bör vara utformad utifrÄn dessa krav. Jag har baserat studien pÄ en teori om socialt lÀrande ?Communities of Practice? av Etienne Wenger. KÀrnan i teorin tar upp hur vi som aktiva deltagare, kan lÀra tillsammans och utveckla vÄra identiteter och vÄra kunskaper i ett samhÀlle genom praktik i en meningsfull miljö.

Palliativ vÄrd infaller nÀr botande behandling inte lÀngre Àr meningsfull eller genomförbar.Miljön Àr en viktig del i personcentrerad omvÄrdnad och syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av fysisk miljö inom palliativ slutenvÄrd. Tretton studier analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats.Analysarbetet resulterade i fyra kategorier; Att vÀrdesÀtta hemlikhet och rum för anhöriga;Att vilja vÀlja mellan enskildhet och gemenskap; Att kÀnna vÀlbefinnande av god design, komfort och renlighet; Att kunna ta del av naturen Àr stÀrkande. Patienters upplevelser av vÄrdsalar varierade, att vilja vara ensam eller i gemenskap med andra. En hemlik och merafamiljÀr omgivning var nÄgot som mÄnga upplevde som en viktig aspekt. Lyx i den fysiska miljön medförde att patienter kÀnde sig speciella och vidare kunde renlighet symbolisera för god kvalitet inom omvÄrdnad.

Kan ambitionen att hÄlla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det Àr sÄ vilka faktorer kan tÀnkas sÀtta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor?Att arbeta med mÀnniskor krÀver förmÄgan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstÄ den andre. NÀr ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstÄr det maktstrukturer som pÄverkar hur sprÄk och tankar fÀrgar av sig pÄ olika kunskapsomrÄden. Vilken Kunskap som anses vara den ?sanna?.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄverkas av temakryssningar. För att fÄ fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord pÄ en temakryssning. En enkÀtundersökning genomfördes Àven via sociala medier, dÀr kryssningspassagerarna frÄn samma temakryssning svarade pÄ frÄgor relaterade till identitetsskapande.Resultatet frÄn undersökningen visar att temakryssningar pÄverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄ olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras Àr att kryssningspassagerare anvÀnder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhÀva sin identitet. Passagerarna Äker pÄ en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stÀmmer överens med deras egen sjÀlvbild och de identifierar sig sjÀlva med det specifika temat.