Syftet med detta arbete Àr att göra en omdefinition av begreppet sekt som utgÄr ifrÄn vad sekten fyller för funktion hos individen, samt att studera om denna nya definition erbjuder plats till storseansen. Studien bygger dels pÄ en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter, tvÄ observationer som genomförda i vid olika tillfÀllen samt skrivna vittnesmÄl frÄn sexton avhoppade sektmedlemmar. Denna studie Àr ett försök att belysa sektbegreppet utifrÄn vad sekten erbjuder individen, dÀrför Àr sekten som organisation endast beskrivet kort och ingen större diskussion angÄende olika sektformer förekommer. Det nya sektbegreppet grundar sig dels i vittnesmÄl frÄn avhoppade sektmedlemmar och dels i etablerade sociologiska begrepp som berör individer och det moderna samhÀllet.Resultatet visar tydligt att begrepp som gemenskap, individuallitet, erkÀnnanden och tillhörighet Àr av största vikt för individer som gÄtt med i sekter och försvagad ontologisk trygghet verkar vara avgörande för hur individen reagerar nÀr denna kommer i kontakt med en sekt.Arbetet visar Àven att det finns stora likheter i vad sekten erbjuder individen och vad storseansen erbjuder individen, men viktigt Àr att poÀngtera att det Àven finns stora skillnader och det Àr inte helt problemfritt att likstÀlla dessa tvÄ fenomen..

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseomrÄde pÄ Lövholmen i Stockholm. Vad Àr det som gör vissa stadsrum mer trivsamma Àn andra? Vilka faktorer pÄverkar vÄrt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera pÄ faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor pÄverkan pÄ hur mÀnniskor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mÀnskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Inledning: Omorganiseringstrenden har varit stark i Sverige under 2000-talet. Ett av motiven har varit att HR-funktionens strategiska personalarbete kan bidra till kostnadseffektivitet och vÀrdeskapande som behövs i en konkurrenskraftig miljö. Kunskapsintensiva organisationer i tillvÀxt Àr helt beroende av sitt humankapital och bör definiera behoven att ha ett utstuderat sÀtt att arbeta med HR.   Syfte: Syftet med studien Àr att förstÄ de behov och förvÀntningar som föreligger att implementera en formaliserad HR-funktion för kunskapsintensiva företag i tillvÀxt. Vi vill genom studien undersöka HR-funktionens roll och betydelse samt nyansera bilden av organisationens drivkrafter till att implementera en formaliserad HR-funktion. Metod: Uppsatsen bestÄr av en induktiv ansats med en kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser som uppstÄr i de sociala interaktioner de ingÄr i under en arbetsdag. Vidare Àr syftet att undersöka vad poliserna sjÀlva har en önskan om att uppnÄ nÀr det gÀller bearbetning av emotionell pÄfrestning.    Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Björn Nilssons rollbeskrivning, Tomas. J.

Bakgrunden till min studie Àr ett intresse av att undersöka vilka faktorer som leder till vÀlbefinnande för Àldre. I det sammanhanget blev den kommunala trÀffpunkten en möjlig plats att studera. Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse kring vÀlbefinnande i sociala sammanhang med den kommunala trÀffpunkten som exempel. FrÄgestÀllningarna har varit följande: Hur Àr trÀffpunkten organiserad?Vilka betydelser har trÀffpunkten för de Àldre och deras vÀlbefinnande?För att nÄ syftet har jag anvÀnt mig av enskilda intervjuer.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om rektorers syn pÄ ett elevrÄds försÀttningar och funktion i skolan. UtifrÄn syftet vill vi undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och elevrÄd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill Àven undersöka rektorers syn pÄ lÀrares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktÀr. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

reMIND Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som dÀrefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND pÄ Linköpings universitet och Àr ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande pÄ utvecklingsstadiet och mÄlet med det hÀr projektet Àr att komma vidare i den utvecklingen.

Studiens syfte var att fÄ en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda pÄ om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i sÄ fall synliggjordes i samlingen. Vi nÀrmade oss vÄrt problemomrÄde utifrÄn frÄgestÀllningar som rörde pedagogernas Äsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet pÄ samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgÄngspunkten valde vi att anvÀnda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, dÀr samspel och kommunikation Àr grunden för lÀrande och utveckling.

Vi vill genom den genomförda undersökningen fÄ en bild av hur elever ser pÄ muntlighet, dels den som förekommer pÄ lektionstid, dels den som förekommer pÄ fritid. Som blivande lÀrare vill vi öka vÄr medvetenhet kring elevers syn pÄ talets funktion och pÄ eleverna som talare. Metoderna vi valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 26 elever frÄn en Ärskurs tre pÄ gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som nÄgot vÀldigt betydelsefullt. Vi kom ocksÄ, trots elevernas positiva instÀllning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka spridningseffekter ett medvetet arbete med skönlitteratur kan ge. Vi valde att göra en forskningsöversikt, med fyra huvudstudier som utgÄngspunkt. Syftet och metoden valdes med tanke pÄ att vi ville fördjupa vÄra egna kunskaper i Àmnet. Resultatet av undersökningen visade att skönlitteraturens mest betydande funktion i undervisningen framkommer i vÀrdegrundsarbetet. DÀremot har vi inte kunnat pÄvisa att skönlitteraturen i första hand förmedlar konkreta faktakunskaper, men dess sprÄkutvecklande funktion Àr sjÀlvklart stor.

Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Denna uppsats har till syfte att ta reda pÄ vilken funktion vÄrdpersonal respektive anhöriga till demenssjuka anser att tv-tittande har för demenssjuka som vÄrdas pÄ demensboende.Uppsatsen bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: hur beskriver de bÄda kategorierna av intervjupersoner funktionen av tv-tittande, utifrÄn sin profession respektive sina upplevelser? Hur förhÄller sig den valda teoretiska modellen, uses & gratifications, till tv-tittande pÄ demensboenden?Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjÀlp av intervjuer. Fyra personer som arbetar i ledande befattning för vÄrdpersonal vid demensboenden intervjuades samt fyra anhöriga till demenssjuka. Demensboendena Àr belÀgna i fyra olika kommuner ? tvÄ i Uppsala lÀn och tvÄ i Stockholms lÀn.

No abstract.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen nÄgon gÄng i livet av lÀndryggssmÀrta, av dessa blir 90 % besvÀrsfria inom tre mÄnader medan resterande fÄr bestÄende eller Äterkommande problem. Patienters förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta Àr viktiga för hur de förhÄller sig till och hanterar sin smÀrta, förestÀllningar i sin tur har visats kunna pÄverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhÄllen/sökt information om lÀndryggssmÀrta, hos patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som sökt sjukgymnastkontakt pÄ öppenvÄrdsmottagningar. MÀtinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) anvÀndes för att mÀta förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten pÄ en förskola respektive i en skola? Finns det nÄgra likheter respektive olikheter i verksamheternas sÀtt att anvÀnda sig av samt se pÄ musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet dÀr begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala nÀr det gÀller utveckling och lÀrande.