Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

Rekryterings- och bemanningsbranschen har vÀxt kraftigt sedan arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades 1992. Detta Àr en relativt ung bransch vars fokus Àr att förmedla arbetskraft till kundens kÀrnverksamhet och pÄ sÄ sÀtt bör ha  en större pÄverkan pÄ kundens verksamhet Àn andra tjÀnsteföretag. Detta stÀller högre krav pÄ att den sÀljande parten har god kÀnnedom om kundens verksamhet, vilket borde pÄverka komplexiteten pÄ relationen samt hur rekryterings- och bemanningsföretagen utnyttjar dessa relationer i marknadsföringssyfte..

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Regeringens förtydligande av förskolans verksamhet Àr att det mest centrala ska vara att en pedagogisk verksamhet bedrivs. Vidare menar regeringen att förskolan ska arbeta med att frÀmja vÀrdegrunden, vilket innebÀr att arbeta för varje individs lika vÀrde. För att förstÀrka jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan framhöll regeringen Är 2002 att varje kommun skulle utbilda minst en genuspedagog. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra genuspedagogers arbete och fÄ en insikt av vad deras arbete genererar för verksamheten och barngruppen. Studiens fokus ligger i genuspedagogernas eget uttalande av deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper.

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.

Den hÀr rapporten avhandlar arbetet med att ta fram ett förslag som förlÀnger Volvos kÀrnvÀrden - kvalitet, sÀkerhet och miljöhÀnsyn, ut i Utvecklingsverkstaden pÄ Volvo Construction Equipment, Hauler Loader Business Line, i Eskilstuna. Förslaget Àr utformat som ett koncept, som ska kunna överföras till andra verkstadsmiljöer pÄ Volvo, om sÄ önskas. Idéförslaget har baserats pÄ en studie av den befintliga Utvecklingsversktaden. En modell av verkstaden i skala 1:50 utformades som presentationsmedium.Vid examensarbetets slut har förslaget presenterats och utvÀrderats av mÄlgruppen. Den primÀra mÄlgruppen har varit de anstÀllda pÄ avdelningen.Slutsatserna av arbetet Àr att en informationsbÀrande interiör kan formges för att representera ett företags kÀrnvÀrden och visa pÄ innovation och framtidstÀnk.

Syftet med detta projekt har varit att fĂ„ insyn i lĂ€mpliga arbetssĂ€tt och metoder för att designa mönster i allmĂ€nhet och mattor i synnerhet. Att fĂ„ kontakt med befintliga mattproducenter och designers och se hur de gĂ„r tillvĂ€ga. Även insikt i processen om hur man överför mönsterdesign till en produkt.Mitt mĂ„l var att ta fram en vĂ€lfungerande matta för privat bruk inomhus. Detta med tilltalande fĂ€rgkomposition.  UtifrĂ„n flera studiebesök, enkĂ€t, intervjuer, djupstudie, hela min designprocess och ett mycket givande samarbete med mattföretaget Kateha, sĂ„ har projektet utmynnat i en handtuftad matta ? ?GlĂ€nta?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan arbeta för hÄllbar utveckling i textilslöjden. Jag vill ta del av andra lÀrares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Studien baserar pÄ kvalitativa intervjuer med textillÀrare i grundskolan och elever i Ärskurs 8-9. Undersökningen ger en bild av hur lÀrare undervisar och hur lÀrare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hÄllbar utveckling. Skolan har en estetisk profil dÀr man arbetar Àmnesövergripande och Äterkommande har inslag av hÄllbar utveckling i form av Äterbruk.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lÀrare, barn och förÀldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. UtifrÄn vad som stÄr i lÀroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förÀndrats, samt hur den pÄverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och forskningsfrÄgor har vi anvÀnt oss av intervjustudier och en enkÀtundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestÄtt av personer frÄn olika verksamheter i samma kommun.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

RÀttsutvecklingen gÄr stÀndigt framÄt och reglerna om fÄmansföretag har Àndrats successivt under Ären. Innebo?rden av begreppet samma eller likartad verksamhet framgÄr inte tydligt av lagtexten eller förarbetena. Tolkningen av 57 kap. 4§ IL har dÀrmed blivit föremÄl för prövning i ett flertal rÀttsfall av domstolen.Den 16 november 2012 faststÀllde HFD ett antal förhandsbesked frÄn SRN.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i Äldern 7-11 Är pÄ ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfÀllen dÀr de har möjlighet att bestÀmma.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen frÄn Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frÄgestÀllningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen pÄ barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mÀnniskans uppfattningar av olika fenomen.