I februari 2014 valde VÀrldsnaturfonden (WWF) att ge NordhavsrÀkan rött ljus med motiveringen att det i första hand görs dÄliga bestÄndsuppskattningar. Beslutet har skapat heta debatter inom svenskt rÀkfiske dÀr mÄnga intressenter Àr involverade med olika Äsikter och synpunkter. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur storskaliga yrkesfiskare ser pÄ fisket som verksamhet men Àven deras uppfattning om den nuvarande förvaltningen i Skagerrak och Kattegatt. I studien intervjuades totalt fem svenska och danska storskaliga yrkesfiskare som bottentrÄlar i Skagerrak och Kattegatt. I studien presenteras rÀkfisket i fyra teman; ideologiska positioner, förvaltning, glappet mellan teoretisk och praktisk kunskap samt synen pÄ naturen.

The purpose of this study is to examine how the concept multiculture has been defined and used in selected articles, which were published during the year 2006 and the following month. The study is based on five Swedish newspapers, from which 57 single articles were chosen and divided into total seven categories and dimensions which were partly developed from the theoretical base and partly from the chosen material itself. By using a qualitative analysis I have found following: In most articles the concept multiculture is used in an anthropological sense, meaning that the presence of several anthropological cultures is claimed before the concept multiculture can be real. An anthropological culture is of varying size and contents, in the majority of the articles an anthropological culture consists of a non-western and foreign country but can also represent a region or a continent. Aesthetic culture is, for the most part, used primary as an aid to define the current anthropological culture and not to stand for its own belonging to a specific genre..

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

IS- och IT-strategier Àr ett koncept som idag Àr av stor betydelse för verksamheter, bÄde inom den privata och offentliga sektorn. ProblemstÀllningen i detta arbete syftar till att undersöka vad som bör ingÄ i en IS/IT-strategi för att den ska vara ett bra styrdokument för en offentlig verksamhet. Informationen frÄn studien syftar Àven till att finna ett tillvÀgagÄngssÀtt som Àr lÀmpligt vid utvecklandet av en IS/IT-strategi.De slutsatser som drogs frÄn studien pÄvisar att IS/IT-strategier bör vara heltÀckande för verksamheter och att strategin har tydliga kopplingar till verksamhetens övriga mÄl. En IS/IT-strategi bör vara ett mÄldokument dÀr detaljrikedomen Àr lÄng och verksamhetstiden Àr mellan 3 och 5 Är.Studien pÄvisar Àven att det kan fungera bra att utveckla en IS/IT-strategi internt inom kommuner, men att ett bra resultat Àven kan uppnÄs med extern hjÀlp. En viktig faktor för att skapa en framgÄngsrik strategi Àr att ha delaktighet vid utvecklandet.

Den hÀr uppsatsen behandlar vad det innebÀr att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhÄller sig till en officiell bild av Àmnet KME. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra den officiella bilden av huvudÀmnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jÀmförts med hur Àmnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudÀmnet KME Àr. Resultatet visar pÄ att förskolans ramar och miljö har stor inverkan pÄ i vilken mÄn pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.

Balanced Scorecard [svenska; balanserad styrning] Àr ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrÄn balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrÄn metodiken i balanserad styrning grundar sig företrÀdesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillrÀcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförstÄelse och insikt, vilket innebÀr att den vetenskapliga inriktningen pÄ arbetet Àr hermeneutiskt. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr baserad pÄ individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har anvÀnt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Jag har gjort en intervjustudie med utgÄngspunkt ien sociokulturell syn pÄ lÀrande. Syftet var att studera hur fritidspedagoger beskriver lÀrande, hur de uppfattar lÀrande pÄ fritidshemmen samt vilken roll de uppfattar att kvalitetsmÀtning har i fritidshemmens och fritidspedagogernas verksamhet.I min bakgrundsdel beskrev jag fritidshemmets historia. Jag gav ocksÄ en bild av hur det ser ut idag. I teoridelen redogjorde jag i korthet för lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt för teori om lÀrande i fritidshem.Jag valde en kvalitativ ansats och en halvstrukturerad intervju som redskap. Tanken med den halvstrukturerade intervjun med öppna frÄgor var att fÄ berÀttande svar.Intervjupersonerna var ovana att tÀnka pÄ sin verksamhet utifrÄn lÀrandebegreppet.

Alla pedagoger har sÀkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap pÄ bÀsta möjliga vis. Det Àr en vision jag sjÀlv, som framtida pedagog, har. I LÀroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lÀra med som ett strÀvansmÄl i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bÀsta form tar sig i uttryck. Vid nÀrmre eftertanke inser man hur svÄrdefinierat och mÄngfasetterat begreppet kan vara.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskaper om hur elever med svenska som andrasprÄk förhÄller sig till slöjden som  ett kommunikationsÀmne. Syftet Àr Àven att fÄ mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra sprÄk. UtgÄngspunk tas med hjÀlp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan mÀnniskor. Samtal mellan mÀnniskor gynnar sprÄk och kunskapsutvecklingen.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Problem: Lean har under flera tiotals Är anvÀnds inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbÀttra. OcksÄ den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbÀttringar. FrÄgan Àr om lean Àr en metod som ocksÄ Àr tillÀmplig dÀr och hur den kan anvÀndas, likasÄ vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gÀller de mÀnskliga aspekterna?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean anvÀnds och se vad det har tillfört en verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Syftet med denna uppsats Àr att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallÀrares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkÀtundersökning dÀr vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jÀmför detta med speciallÀrare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vÀnde oss till alla specialpedagoger och speciallÀrare i Eskilstuna och VÀsterÄs. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkÀten vidare till en pedagog med mer eller mindre Àn 10 Ärs yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallÀrare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstÄ resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ÀmnesomrÄdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vÄr teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten sÀger om den specialpedagogiska verksamheten.