Sök:

Sökresultat:

76 Uppsatser om Det livslćnga lärandet - Sida 2 av 6

Nedskrivningstest av goodwill ? en studie om revisionsprocessen

Den 1 januari 2005 bo?rjade redovisningsstandarden IFRS tilla?mpas pa? noterade bolag inom Europeiska unionen. En av fo?ra?ndringarna med info?randet av standarden a?r att noterade bolag ska utfo?ra ett a?rligt nedskrivningstest av goodwill. Detta fo?r att underso?ka om det intra?ffat en va?rdeminskning av tillga?ngen.

Bakgrundsmusik i klassrummet - högre eller lÀgre volym? : En studie om musikens olika funktioner och möjligheter i klassrummet

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.

Att tÀnka fritt Àr stort men tÀnka rÀtt Àr större : En studie om mÄnadssamtalet som ett redskap för medarbetarnas utveckling i det dagliga arbetet

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

FRÅN TRÄSKO TILL LACKSKO : En studie om folkmusikaliskt lĂ€rande innanför och utanför musikutbildningar

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

LÀrarkompetens : GrundskollÀrares och grundsÀrskollÀrares Äsikter om vad som utmÀrker en bra lÀrare

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

MEDVETENHETEN KRING DET DISKRETA LJUDET

Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt NĂžrretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.

I steget mellan tvÄ lÀroplaner

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

FYSISK MODELLERING AV IEEE 14-BUS TEST SYSTEM

I denna rapport beskrivs uppfo?randet av en fysisk modell av ett va?xelstro?msystem baserad pa? IEEE 14-bus referensmodell. Projektets resultat, en prototyp monterad pa? en tavla, a?mnar tja?na ett pedagogiskt syfte fo?r att kunna anva?ndas fo?r studiea?ndama?l och har konstruerats efter o?nskema?l fra?n avdelningen Industrial Information and Control Systems (ICS) pa? KTH. Arbetet har framskridit genom att identifiera efterstra?vade modellfunktioner, samt genom att va?lja adekvata komponenter utifra?n bl.a.

Timplanen kontra lÀrandet: Hur timplanens utformning pÄverkar elevers möjligheter att lÀra om och i musik

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Big Bath : Resultatmanipulation vid byte av verkstÀllande direktör

Tidigare forskning visar att resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.

"Man mÄste kunna argumentera för den Àldres behov" : En studie om bistÄndshandlÀggares utmaningar och dilemman i bedömningen av de Àldres behov av vÄrd- och omsorgsboende

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

PBL ur ett studentperspektiv : En kvantitativ studie vid Ha?lsouniversitetet, Linko?pings universitet

Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

LÀrande om idrottsevenemang vid ideellt arbete : - om överföring och utveckling av kunskaper mellan förÀldrar i ett föreningssammanhang

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

REALTIDS BUSINESS INTELLIGENCE : Fo?ra?ndring av Besluts- och Affa?rsprocessen vid Info?randet av en Realtids Business Intelligence System

Business Intelligence och realtids Business Intelligence har blivit ett omrÄde som allt fler företag intresseras av. Forskningen idag involverar en rad företag som koncentrerar sig pÄ stora kund-, produkt- och tjÀnstevolymer. Ett av dessa företag Àr flygbolaget Continental Airlines. Detta bolag har funnit sju faktorer som bör beaktas dÄ en realtids BI-lösning ska anammas. Detta arbete kommer att lÀgga fokus pÄ en av dessa faktorer. Denna faktor sÀger att realtids BI endast levererar nÄgot vÀrde om besluts- och affÀrsprocessen Àndras i enlighet med den IT-lösning som införs i företaget.Under denna studie kommer det att undersökas hur denna faktor fungerar i mindre organisationer.

Att arbeta med förÀndring : Na?gra svenskla?rares tankar kring deras sa?tt att arbeta med Lgr 11

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->