Alla barn har olika sÀtt att lÀra sig och det behövs dÀrför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete Àr vanligt förekommande i de flesta skolor men att anvÀnda dans och rörelse som ett verktyg för lÀs- och skrivinlÀrning förefaller vara ovanligt. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom lÀs och skrivinlÀrning i förhÄllande till traditionell lÀs- och skrivinlÀrning. De frÄgestÀllningar som stÄtt i fokus Àr: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslÀrare, för Ärskurs ett, se med att anvÀnda dans och rörelse i lÀs- och skrivinlÀrning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gÄng? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre Ärskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslÀrare.

VÄr nyfikenhet och vÄrt intresse har styrt vÄrt val av Àmne. Vi upplever att skolor i allmÀnhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser pÄ dans som en bra/viktig metod sÄvÀl för inlÀrning som ocksÄ trÀning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda pÄ hur man ser pÄ dans ute i verksamheterna. Enligt lÀroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. NÄr skolan upp till mÄlen? Vi vill ur tvÄ perspektiv, elever respektive lÀrare, ta reda pÄ deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras instÀllning till dans och hur de ser pÄ dansens roll och funktion.

Syftet med denna studie Àr att analysera, beskriva och försöka förstÄ gymnasieelevers motivation i Àmnet idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr det som motiverar eleverna att delta i idrott och hÀlsa? Hur skiljer sig motivationen mellan könen? För att uppnÄ syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnde vi oss av en kvantitativ enkÀtmetod samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. VÄra enkÀter besvarades av gymnasielever i Äk 2 i en mellanstor stad i norra Sverige.Resultatet av vÄr studie dÀr 118 elever deltog, varav 65 flickor och 53 pojkar, visade att eleverna blev motiverade av olika faktorer. Motivationsfaktorerna skiljde sig dels mellan könen men Àven mellan motiverade och icke motiverade elever.

Detta examensarbete Àr en studie om danslÀrares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förÀndras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslÀrare förÀndrar sitt sÀtt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas Älder samt hur danserfarna eleverna Àr. Uppsatsen behandlar danslÀrares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med verksamma danslÀrare. Litteraturen behandlar förklaringar av danslÀraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslÀrarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslÀrare.

Syfte: VÄrt syfte med studien har varit att undersöka vad som sker i processen vid lÀrande av dans och om de estetiska Àmnena kan vara en bidragande faktor till studieframgÄng. Genom att förankra dansen i teori och forskning har vi velat belysa dansen som kunskapsomrÄde ur ett bredare pedagogiskt perspektiv. Ambitionen har varit att pÄ detta vis försöka beskriva vad eleverna fÄr för kompetens med sig dÄ de Àgnar sig Ät estetiska Àmnen, i synnerhet dans. Vi har Àven velat undersöka hur elevernas kunskap kommer till uttryck och om denna kunskap Àr anvÀndbar i andra sammanhang Àn just i samband med dans. För att svara pÄ frÄgor inriktade mot dansomrÄdet har vi Àven blickat ut mot andra estetiska fÀlt.

Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare, för att sedan göra en jÀmförelse mellan dessa. DÄ lÀraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematiklÀraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr skriftliga reflektioner, vilket innebÀr att informanterna fritt har fÄtt reflektera över vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ skilda gymnasieskolor inom tvÄ olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fÄtt reflektera över den kompetente danslÀraren och teknikeleverna har fÄtt reflektera över den kompetente matematiklÀraren.

VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive grundskola uttrycker kÀnslor genom dans/lek och rörelse och fÄ en inblick i skillnader/likheter i kÀnslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta hÀndelser medan en observatör iakttog. I vÄrt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ Àn pojkar i bÄde förskola och grundskola. I grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en kÀnsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr status pÄ Idrott och HÀlsa lÀraren ligger i fokus. Den utgÄr frÄn sex stycken utbildade lÀrares syn pÄ bÄde sin egen status men Àven sin syn pÄ Idrott och HÀlsa lÀraren i ettstörre perspektiv. För att svara pÄ detta Àr uppsatsen uppdelad i olika omrÄden dÀr den dels lyfter upp vad status innebÀr i mer allmÀn forskning samt en del dÀr fokus Àr pÄ Àmnet samt lÀraren i Idrott och  HÀlsa och dennes status. Dessa tvÄ delar, den allmÀnna samt den mer idrottsinriktade forskningen stÀlls sedan mot de Äsikter och synpunkter som de sex intervjuade lÀrarna har uttryck i intervjuerna. Det huvudsakliga syftet har varit att utifrÄn forskning och de sex semi-trukturerade intervjuerna försöka fÄ en bild av hur Idrott och HÀlsa lÀrarens status Àr i dagens skola och Àven varför lÀrarna i frÄga tror att den ser ut pÄ det viset.

The aim of the study is to show how children and adults are described in three picture books, examining how children and adults are portrayed in text-and-picture narrative and how this has changed over time. We have analysed how the characters in the books are presented and how the representation of children and adults has changed in our own times.The material for the study consists of three picture books from different periods, with the focus on how children and adults are described as the common point of departure. The analysed picture books are: Tomtebobarnen (Beskow 1919), Aja baja, Alfons Åberg! (Bergström 1972) and SnĂ€ll (Dahle 2008).We have arrived at the conclusion that a text-and-picture narrative is in very large measure a reflection of the outlook on children, childhood and child rearing at the time when the book was published. The result shows that the greatest change that has happened is that parents? and adults? dominance in the books has declined over the years, and that children have been given a more prominent role.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Syftet med denna uppsats var att belysa dansundervisningens stÀllning ochutrymme pÄ grundskolor i VÀxjö kommun. Jag har valt att bÄde fokusera pÄ skolor som har dansundervisning pÄ schemat och dÀr dans ingÄr som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som Àmne i skolan uppskattas av bÄde elever och lÀrare. FrÀmst ses dansen som ett bra komplement till de andra Àmnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.